Inlägg taggade: regeringen

Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel

Av , 19 november, 2010 14:29

Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”, skriver skolpolitiker Martina Mossberg (M) och skolchef Mats Öhlin i Haninge i en debattartikel i Dagens samhälle.

Läroplanen är nu beslutad, liksom Syften och centralt innehåll för olika ämnen. Återstår att fastställa kraven för betygsättning av eleverna. Det är Skolverket som har detta uppdrag.

När vi läser verkets förslag till kunskapskrav ser vi att det är en svårtolkad text. Här finns oklara nivåskillnader och abstrakta begrepp som befäster den otydlighet som regeringen sagt sig vilja komma bort ifrån i propositionen Tydligare mål och kunskapskrav.

Ur ett lärarperspektiv går det lätt att se att Syften och centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Det kommer att stärka skolans likvärdighet och kvalitet. Det blir alltså tydligare än i nuvarande läge, såväl för lärare som för elever och föräldrar.

Skolverkets förslag till kunskapskrav stöder däremot inte betygsättningen på ett likvärdigt sätt. Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav.

I exempelvis kunskapskraven för Historia står det att eleven ska ha ”grundläggande kunskaper” för att få E (godkänt), ”väsentliga kunskaper” för att få C (väl godkänt) och ”omfattande och centrala” kunskaper för att få A (mycket väl godkänt).

Begreppen är svårbegripliga för oss och kommer med all sannolikhet att vara det även för andra.

Det centrala innehållet i ämnet historia spänner från antiken till nutid. Men enligt kunskapskravet för E räcker det med att kunna beskriva ”något historiskt sammanhang”. För C och A gäller ”några historiska sammanhang”.
Detta riskerar att förminska regeringens beslut om centralt innehåll. Det vore rimligt att eleven tagit till sig det viktigaste i alla undervisningsmoment för att bli godkänd.

Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”.

Även dessa nivåskillnader är oklara. Hur ska de kunna förstås på ett entydigt sätt? Hur påverkar det rättssäkerheten för eleverna?

I Haninge har vi använt nuvarande kursplaner för att göra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning.

Utifrån Mål att uppnå har vi kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på det sättet.

Hur ska den uppkomna situationen hanteras? Å ena sidan vore det ett nederlag för regeringen att inte snabbt kunna ta beslut om kunskapskrav. Å andra sidan kommer otydliga kunskapskrav att sabotera allt det regeringen sagt sig vilja åstadkomma.

Hellre än fort och fel – vänta med beslut och gör omtag. Läroplan samt Syften och centralt innehåll kan få styra så länge. Kanske kan lärarna göras delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.
Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”.

Martina Mossberg, Ordf (M), grund- och förskolenämnden
Mats Öhlin, Skolchef, Haninge

Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen

Av , 13 november, 2010 12:29

Jag skrev tidigare en artikel med rubriken ”Den skenbara motsatsen mellan yta och djup”. Artikeln har nu fått förnyad aktualitet genom en debatt om kursplanen i geografi. Ett antal professorer i ämnet går i en debattartikel på SvD:s Brännpunkt till angrepp mot regeringens beslut om kursplan. Kännedom om fakta ställs i motsättning till förståelse för helheter och ”ambitionen att öka ungdomars beredskap för att agera i en dynamisk, globaliserad värld.”

Som jag visade i min tidigare artikel finns ingen motsats mellan fakta och förståelse för helheter. Tvärtom. Kännedom om delarna, fakta, gör förståelsen för helheter så mycket rikare. Utbildningsminister Jan Björklund klargör detta i en replik. ”Faktakunskaper och förståelse för helheten är inte motsatser. Hur ska man kunna förstå växthuseffektens påverkan på jordklotet om man inte vet ungefär vad Arktis och Sahara är?”, skriver Björklund.

Om man ställer fakta mot helhetssyn hamnar man fel. Det får inte vara antingen fakta eller samband. Det måste vara både och. Och en lämplig balans dem emellan.

Om man granskar regeringens beslut blir debatten märklig. Enligt den beslutade kursplanen ska undervisningen i geografi ge eleverna förutsättningar att ”utveckla sin förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen…” Osv. Här finns inte alls den återgång till ensidigt och ”gammaldags rabblande av namnkunskap” som kritikerna påstår.

Då återstår frågan: Varför angriper professorerna beslutet om kursplan? Helhetssynen finns ju där. Motsätter de sig att eleverna ska kunna ”namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter”?

För att bilda dig en egen uppfattning, läs regeringens beslut om nya kursplaner. Jämför också med Skolverkets ursprungsförslag för geografi.

Uppdatering: Här kommer en slutreplik från professorerna. Deras hårda ord har mildrats betydligt. Deras syfte framstår ännu mer än tidigare som märkligt.

Se även Lärarnas Nyheter och Skånskan!

Otydliga kunskapskrav

Av , 21 oktober, 2010 19:04

Jag har tidigare uttryckt mitt stöd för regeringens beslut om ny läroplan för grundskolan. Beslutet om kursplanernas syften och centrala innehåll är också mycket bra. Däremot är de ännu inte fastställda förslagen till kunskapskrav oanvändbara.

Om jag tänker utifrån ett lärarperspektiv, så kan jag lätt se hur Syfte och Centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Detta kommer att stärka likvärdigheten och kvaliteten i svensk skola. Det blir alltså tydligare än nuvarande läge – såväl för elever, lärare och föräldrar.

När jag däremot studerar Skolverkets förslag till ”kunskapskrav” så vet jag inte hur jag ska bedöma elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt. Kraven är mycket abstrakt formulerade, innehåller svårbegripliga nivåskillnader och jag tvingas göra tolkningar som kommer att minska likvärdigheten (eftersom olika lärare kommer att göra väldigt olika tolkningar). Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav. (Anne-Marie Körling har vältaligt argumenterat för att vi inte ska skapa egna lokala varianter som avviker från de nationella kursplanerna. De saboterar nämligen likvärdigheten i undervisning och bedömning.)

För att ge ett par exempel på otydligheten i förslaget till kunskapskrav. Kursplanen i Historia. För betyget E ska eleven ha ”grundläggande kunskaper”, för betyget C ”väsentliga kunskaper” och för betyget A ”omfattande och centrala” kunskaper. Vad är skillnaden mellan dessa begrepp? Skillnaderna är inte lätta att förstå. Jag är själv utbildad lärare i filosofi och relativt van att diskutera abstrakta begrepp. Skillnaderna är svårbegripliga för mig och kommer med all sannolikhet att vara det för andra lärare också.

I ämnet historia ska jag som lärare undervisa om allt från antiken till nutid. En rimlig nivå på betyget godkänd vore att eleven tagit till sig det viktigaste i alla moment vi behandlat på mina lektioner. Men i kunskapskravet för betyget E räcker det med att eleven kan beskriva ”något historiskt sammanhang”, för C och A ”några historiska sammanhang”. Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”. Vem kan förstå detta på ett entydigt sätt? Och hur blir det med rättssäkerheten för eleverna?

Jag skulle kunna ge många fler exempel. All den tydlighet som Syfte och Centralt innehåll skapar omintetgörs av förslaget till Kunskapskrav.

Jag har kontrollerat med mina medarbetare och frågat dem om de förstår hur de ska hantera formuleringarna. Ingen har hittills förstått mer än jag.

En ytterligare reflektion. Mål att uppnå i nuvarande kursplaner har vi i Haninge använt för att genomföra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning. Vi har kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på detta sätt.

Hur ska vi hantera denna situation? Det kan naturligtvis betraktas som ett nederlag för regeringen om det inte snabbt kommer fram beslut om kunskapskrav. Jag tror dock att det är bättre att vänta lite med beslut och göra ett omtag. Det får inte bli fort och fel. De redan fattade besluten om Läroplan, Syfte och Centralt innehåll kan få styra så länge. Det är bättre att inte införa något som riskerar att omintetgöra det goda som ligger i redan fattade beslut, än att snabbt fastställa något som återigen kommer att skapa förvirring. Man kanske kan göra Sveriges lärare delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.

Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”Tydligare mål och kunskapskrav” (Prop. 2008/09:87).

Barometern, Ex, ExSvD, Dagen, SMP

Ny läroplan för grundskolan beslutad

Av , 10 oktober, 2010 19:54

Regeringen fattade i torsdags beslut om en förnyad läroplan för grundskolan. Utbildningsminister Jan Björklund presenterar beslutet på en presskonferens i morgon måndag. Hittills har regeringen bara läckt ut att den kört över Skolverket när det gäller kursplanen i ämnet religion.

När det gäller den viktigaste frågan i läroplanen – den om skolans ansvar och elevens rätt till kunskap – får vi vänta tills i morgon för att se hur beslutet blev. Jag har tidigare kommenterat Skolverkets förslag från i våras. Det var en rejäl försvagning av elevens rätt till kunskap. Det ansvarsbefriade också skolan för att se till att alla elever lär sig.

I den nuvarande läroplanen stadgas att ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola” behärskar en rad ämnesområden. I Skolverkets förslag från i våras (22 mars) hade denna formulering tunnats ut till det intet förpliktigande: ”Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga”. Här saknas varje tillstymmelse till ansvarstagande.

Av en händelse råkade jag idag se att Skolverket den 17 september kommit med ett nytt förslag till läroplan för särskolan. Där finns en mycket bättre formulering. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola”  kan använda en rad kunskaper och färdigheter. Förhoppningsvis tyder detta på att Skolverket har tagit till sig en del av kritiken. Men det är först i morgon vi får se hur det blev.

DN, AB, SvD, GP, Ex, Ex

Läs också ”Skolverket försvagar elevens rätt”.

Uppdatering 2010-10-11: Jag har lyssnat på utbildningsministerns presskonferens. Nu finns beslutet utlagt på Utbildningsdepartementets hemsida för alla att läsa och tolka. I den viktigaste frågan så har regeringen ändrat Skolverkets förslag till ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola…” Jättebra! Jag återkommer med mer detaljerade kommentarer senare…

SvD, Ex, DN

Förbättrad läroplan för förskolan

Av , 13 augusti, 2010 16:38

Nu är den nya läroplanen för förskolan beslutad. Resultatet är bra. Den nya läroplanen ger tydligare besked om hur förskolans pedagogiska verksamhet ska ledas. Barns lärande har kommit i fokus. Målen för verksamheten har klarnat. Och frågan om man får följa upp barns utveckling och lärande har lösts.

Men resan hit har inte varit helt enkel. Regeringen gav direktiv till Skolverket om förtydligande av läroplanen. Men Skolverkets förslag förtydligade ingenting. Vid en hearing på Utbildningsdepartementet riktade jag och flera andra kritik mot detta.

I en intervju i tidningen Förskolan sammanfattade jag mina synpunkter:

”Förvirringen är total, utbrast Mats Öhlin, chef för utbildningsförvaltningen i Haninge, under hearingen, och även när tidningen Förskolan talar med honom per telefon i efterhand.
Han påpekar att det finns en motsägelse redan i regeringens direktiv till Skolverket. I en mening sägs att ‘en värdering av barnens lärande och utveckling är en del av den information som behövs för att utvärdera verksamheten’. I meningen därpå skriver regeringen att syftet inte är att ‘mäta enskilda barns kunskaper’.
–Det finns en motsägelse i dagens läroplan för förskolan gällande uppföljning av enskilda barn, motsägelsen finns kvar i regeringsdirektivet och finns därför också kvar i Skolverkets förslag, konstaterar han.” (Tidningen Förskolan)

Även när det gällde ledningen av förskolans verksamhet hade jag kritiska synpunkter. I Skolverkets förslag fanns tre ansvarsnivåer i förskolan – alla, arbetslaget och förskollärarna, men ingen chef för verksamheten. Jag stödde förtydligandet när det gäller förskollärarna, men inte ”alla” och arbetslaget:

”–Arbetslaget och alla är ju kollektiv och det är svårt ge ansvar åt alla.
Han saknar dessutom en annan person som borde tilldelas ansvar: chefen.
–I grundskolans och gymnasieskolans läroplaner har rektorn ett helt kapitel, men i förskolans läroplan nämns inte ledningsfunktionen överhuvudtaget. Det är märkligt. Vi vet att chefen i förskolan är helt avgörande för kvaliteten i verksamheten, säger Mats Öhlin.” (Tidningen Förskolan)

I det slutliga beslutet är båda dessa frågor lösta. ”Förskolechefens ansvar” har fått ett helt kapitel på samma sätt som rektorns ansvar har ett helt kapitel i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Ansvarsnivån ”alla” är borttagen.

I inledningen till kapitlet Förskolechefens ansvar tydliggörs uppdraget:

”Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.”

När det gäller uppföljning och dokumentation av barns lärande är också denna fråga löst.

I den nya läroplanen är det tydligt att barns lärande ska följas upp:

”För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.” (s. 12)

Det tydliggörs också att denna uppföljning inte får handla om att jämföra barn. Det handlar om att utvärdera verksamheten genom att se hur verksamheten stimulerar barnen:

”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan ut-vecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.” (s. 12)

Grattis alla förskolebarn! Nu kommer uppdraget att bli tydligare för personalen på era förskolor. Det gynnar verksamheten.

DN, Lärarnas Nyheter

Läs beslutet!

Panorama Theme by Themocracy