Inlägg taggade: pedagogisk ledare

Om pedagogiskt ledarskap

Av , 16 december, 2010 16:31

Vad skiljer egentligen pedagogiskt ledarskap från vanligt ledarskap? Jag fick den frågan för några år sedan och har funderat över den sedan dess. Allt ledarskap måste ju vara pedagogiskt i den meningen att det måste bli tydligt vad ledaren vill åstadkomma, vilken information som ledaren vill förmedla, vilka handlingar ledaren vill få utförda. Om mottagaren förstår budskapet, så har ledarskapet varit pedagogiskt.

När lärare undervisar så är det viktigt att det blir tydligt för eleverna vad läraren vill åstadkomma, vilken information läraren vill förmedla, vad läraren vill att eleverna ska göra. Om eleverna lär sig har undervisningen bevisligen varit pedagogisk.

För mig antyder begreppet pedagogiskt ledarskap en ytterligare dimension. Utöver det att ledarskapet ska vara pedagogiskt handlar detta om ledarskap över pedagogiskt arbete, att leda pedagogers pedagogiska arbete. Om ni förstår hur jag tänker. Det handlar till exempel om rektorers pedagogiska ledarskap.

På senare tid har denna fråga lyfts fram i ljuset. I den nya skollagen betonas rektorers pedagogiska ledarskap. Skolinspektionens nya tillsynsmodell gör det ännu tydligare. Där definieras vad staten menar med pedagogiskt ledarskap:

”Rektorn inhämtar kunskap om och följer upp lärarnas undervisning.”

Detta är delvis något nytt i svensk skola. Lärarnas undervisning har under delar av den svenska skolhistorien varit en fråga för lärarna, inte för rektor. På 1940-talet fanns lärarnas ”pedagogiska autonomi” fastslagen i styrdokumenten. Konsekvensen har varit frihet för lärare, men många gånger också ensamhet med problem. I den anglosaxiska kulturen används begreppet ”instructional leader”. Det används för att beteckna rektors ansvar för likvärdig undervisning i en skola, dvs. det är rektor som är ytterst ansvarig för att alla elever, i alla skolans klassrum får en likvärdig undervisning av hög kvalitet. Det är detta ansvar som staten idag förväntar sig att även svenska rektorer ska ta.

Hur ska rektor kunna ta detta ansvar? Det är naturligtvis 10 000-kronorsfrågan som alla rektorer idag funderar över. Skolinspektionen gjorde nyligen en kvalitetsgranskning i 30 skolor för att se hur läget är idag. Resultatet blev, inte oväntat, att det finns stora brister. Allt för ofta sköter rektor sitt och lärarna sitt, och allt för sällan mötas de två.

Det får konsekvensen att lärarna ofta står ensamma med pedagogiska problemställningar, såvida de inte får stöd av sina kolleger (vilket inte kan garanteras om inte rektor är inblandad i saken). Detta får i sin tur konsekvensen att elever utlämnas åt slumpens skördar, istället för att garanteras en likvärdig undervisning av god kvalitet.

Rektorn och skolledningen måste spela rollen av att garantera stöd i lärarnas arbete och garantera likvärdigheten i elevernas skolgång. Det förutsätter att rektor är informerad om hur arbetet går i skolans alla klassrum (och övriga utrymmen).

Hur kan rektor göra det? Det vanligaste sättet är att prata med personalen. Det är bra men otillräckligt. Det behöver kompletteras med systematisk uppföljning av elevernas resultat. Och inte minst rektorernas egna observationer på lektioner.

Vi är ute på en forskningsresa i detta avseende. Vi bygger upp system med kunskapskontroller och insamling av olika resultat. Vi sammanställer resultaten och gör dem åskådliga. Detta gör det möjligt för rektorer och lärare att analysera resultaten och vidta åtgärder där vi ser brister. En stor fördel med uppföljning av resultat är att vi inte bara upptäcker brister. Vi upptäcker också mängder av goda exempel som kan lära oss alla hur vi kan utvecklas.

Kvantitativ resultatuppföljning är i sin tur otillräcklig. Siffrorna ger oss inte den absoluta sanningen. ”Grå, min vän, är all teori, men livets gyllene träd är grönt”, som Goethe skrev i Faust. Siffrorna är till hjälp, men främst för att ställa frågor, få igång en diskussion, att se och undersöka, göra en analys, gå på djupet och finna de kvalitativa aspekterna på vårt arbete. Rektor behöver helt enkelt gå ut och se vad siffrorna står för.

För att se kvaliteten behöver vi observera det pedagogiska arbetet. Här är rektors och hela skolledningens systematiska lektionsbesök oundgängligt. Genom att se blir rektorer delaktiga i den dialog vi behöver föra om vi ska kunna förbättra vår pedagogik.

Det finns en tanke bakom att staten kräver att rektorer ska bli mer pedagogiska: elevernas resultat behöver förbättras i svensk skola. Det är hög tid för en vändning. Det visar om inte annat de senaste resultaten från den internationella PISA-studien.

Förbättrad läroplan för förskolan

Av , 13 augusti, 2010 16:38

Nu är den nya läroplanen för förskolan beslutad. Resultatet är bra. Den nya läroplanen ger tydligare besked om hur förskolans pedagogiska verksamhet ska ledas. Barns lärande har kommit i fokus. Målen för verksamheten har klarnat. Och frågan om man får följa upp barns utveckling och lärande har lösts.

Men resan hit har inte varit helt enkel. Regeringen gav direktiv till Skolverket om förtydligande av läroplanen. Men Skolverkets förslag förtydligade ingenting. Vid en hearing på Utbildningsdepartementet riktade jag och flera andra kritik mot detta.

I en intervju i tidningen Förskolan sammanfattade jag mina synpunkter:

”Förvirringen är total, utbrast Mats Öhlin, chef för utbildningsförvaltningen i Haninge, under hearingen, och även när tidningen Förskolan talar med honom per telefon i efterhand.
Han påpekar att det finns en motsägelse redan i regeringens direktiv till Skolverket. I en mening sägs att ‘en värdering av barnens lärande och utveckling är en del av den information som behövs för att utvärdera verksamheten’. I meningen därpå skriver regeringen att syftet inte är att ‘mäta enskilda barns kunskaper’.
–Det finns en motsägelse i dagens läroplan för förskolan gällande uppföljning av enskilda barn, motsägelsen finns kvar i regeringsdirektivet och finns därför också kvar i Skolverkets förslag, konstaterar han.” (Tidningen Förskolan)

Även när det gällde ledningen av förskolans verksamhet hade jag kritiska synpunkter. I Skolverkets förslag fanns tre ansvarsnivåer i förskolan – alla, arbetslaget och förskollärarna, men ingen chef för verksamheten. Jag stödde förtydligandet när det gäller förskollärarna, men inte ”alla” och arbetslaget:

”–Arbetslaget och alla är ju kollektiv och det är svårt ge ansvar åt alla.
Han saknar dessutom en annan person som borde tilldelas ansvar: chefen.
–I grundskolans och gymnasieskolans läroplaner har rektorn ett helt kapitel, men i förskolans läroplan nämns inte ledningsfunktionen överhuvudtaget. Det är märkligt. Vi vet att chefen i förskolan är helt avgörande för kvaliteten i verksamheten, säger Mats Öhlin.” (Tidningen Förskolan)

I det slutliga beslutet är båda dessa frågor lösta. ”Förskolechefens ansvar” har fått ett helt kapitel på samma sätt som rektorns ansvar har ett helt kapitel i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Ansvarsnivån ”alla” är borttagen.

I inledningen till kapitlet Förskolechefens ansvar tydliggörs uppdraget:

”Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.”

När det gäller uppföljning och dokumentation av barns lärande är också denna fråga löst.

I den nya läroplanen är det tydligt att barns lärande ska följas upp:

”För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.” (s. 12)

Det tydliggörs också att denna uppföljning inte får handla om att jämföra barn. Det handlar om att utvärdera verksamheten genom att se hur verksamheten stimulerar barnen:

”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan ut-vecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.” (s. 12)

Grattis alla förskolebarn! Nu kommer uppdraget att bli tydligare för personalen på era förskolor. Det gynnar verksamheten.

DN, Lärarnas Nyheter

Läs beslutet!

Panorama Theme by Themocracy