Inlägg taggade: lärare

Otydliga kunskapskrav

Av , 21 oktober, 2010 19:04

Jag har tidigare uttryckt mitt stöd för regeringens beslut om ny läroplan för grundskolan. Beslutet om kursplanernas syften och centrala innehåll är också mycket bra. Däremot är de ännu inte fastställda förslagen till kunskapskrav oanvändbara.

Om jag tänker utifrån ett lärarperspektiv, så kan jag lätt se hur Syfte och Centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Detta kommer att stärka likvärdigheten och kvaliteten i svensk skola. Det blir alltså tydligare än nuvarande läge – såväl för elever, lärare och föräldrar.

När jag däremot studerar Skolverkets förslag till ”kunskapskrav” så vet jag inte hur jag ska bedöma elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt. Kraven är mycket abstrakt formulerade, innehåller svårbegripliga nivåskillnader och jag tvingas göra tolkningar som kommer att minska likvärdigheten (eftersom olika lärare kommer att göra väldigt olika tolkningar). Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav. (Anne-Marie Körling har vältaligt argumenterat för att vi inte ska skapa egna lokala varianter som avviker från de nationella kursplanerna. De saboterar nämligen likvärdigheten i undervisning och bedömning.)

För att ge ett par exempel på otydligheten i förslaget till kunskapskrav. Kursplanen i Historia. För betyget E ska eleven ha ”grundläggande kunskaper”, för betyget C ”väsentliga kunskaper” och för betyget A ”omfattande och centrala” kunskaper. Vad är skillnaden mellan dessa begrepp? Skillnaderna är inte lätta att förstå. Jag är själv utbildad lärare i filosofi och relativt van att diskutera abstrakta begrepp. Skillnaderna är svårbegripliga för mig och kommer med all sannolikhet att vara det för andra lärare också.

I ämnet historia ska jag som lärare undervisa om allt från antiken till nutid. En rimlig nivå på betyget godkänd vore att eleven tagit till sig det viktigaste i alla moment vi behandlat på mina lektioner. Men i kunskapskravet för betyget E räcker det med att eleven kan beskriva ”något historiskt sammanhang”, för C och A ”några historiska sammanhang”. Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”. Vem kan förstå detta på ett entydigt sätt? Och hur blir det med rättssäkerheten för eleverna?

Jag skulle kunna ge många fler exempel. All den tydlighet som Syfte och Centralt innehåll skapar omintetgörs av förslaget till Kunskapskrav.

Jag har kontrollerat med mina medarbetare och frågat dem om de förstår hur de ska hantera formuleringarna. Ingen har hittills förstått mer än jag.

En ytterligare reflektion. Mål att uppnå i nuvarande kursplaner har vi i Haninge använt för att genomföra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning. Vi har kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på detta sätt.

Hur ska vi hantera denna situation? Det kan naturligtvis betraktas som ett nederlag för regeringen om det inte snabbt kommer fram beslut om kunskapskrav. Jag tror dock att det är bättre att vänta lite med beslut och göra ett omtag. Det får inte bli fort och fel. De redan fattade besluten om Läroplan, Syfte och Centralt innehåll kan få styra så länge. Det är bättre att inte införa något som riskerar att omintetgöra det goda som ligger i redan fattade beslut, än att snabbt fastställa något som återigen kommer att skapa förvirring. Man kanske kan göra Sveriges lärare delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.

Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”Tydligare mål och kunskapskrav” (Prop. 2008/09:87).

Barometern, Ex, ExSvD, Dagen, SMP

Vad är en bra lärare?

Av , 6 oktober, 2010 19:43

Jag känner en ung kvinna som började på lärarutbildningen för några år sedan. Hon intervjuade mig om skolfrågor. En fråga som hon ställde fick mig att fundera.

- Går det att definiera vad som är en bra lärare?

- Ja, sa jag.

I hennes kurslitteratur står att det inte går att definiera vad en bra lärare är. Jag hävdar motsatsen. Jag har själv haft bra och dåliga lärare. Jag har själv varit en bra och en dålig lärare. Och jag vet när jag själv har varit bra eller dålig.

När jag var dålig, så lyssnade eleverna inte på mig. De ägnade sig åt annat. Åt varandra. Anledningen till det är att jag inte var tillräckligt bra. Jag var inte tillräckligt intressant. J ag lyckades inte nå dem. Fånga dem.

När jag var bra, så lyssnade eleverna på mig. Vi samtalade. De hade synpunkter. Jag hade också synpunkter. Jag förmedlade något som fångade deras intresse. Jag utgick från deras intressen och ledde dem till att se nya världar. Det tyckte de om.

När jag läste Skolverkets rapport ”Utan fullständiga betyg” fick jag en tankeställare. Där har man gått igenom ett antal elever som misslyckats i skolan, och sökt förklaringar. De slutsatser de dragit stämmer väl med min egen erfarenhet.

De avgörande faktorerna för framgång är:

  • Engagerade vuxna i skolan som skapat förtroendefulla relationer och haft höga förväntningar i kombination med rimliga krav
  • Anpassning av arbetssätt efter elevernas förutsättningar och behov
  • Elevernas engagemang och vilja
  • Föräldrarnas engagemang och vilja att stödja elevernas studier.

De lärare som fångat mitt intresse har varit engagerade. De har brunnit för sina ämnen. De har haft något intressant att berätta. Jag tror att allt lärande är beroende av att man lyckas upprätta en relation mellan lärare och elev.

Ibland har jag sagt att pedagogikens första princip är att älska! Och jag menar det! Att älska det man ska lära ut. Att älska sina elever. Alla. Utan undantag. Det är inte alltid lätt, men det är en princip. En värdegrund.

Jag vill att det ska gå väl för alla mina elever. Och jag tror att alla kan lyckas. Jag förväntar mig att de ska göra sitt bästa. När de känner att jag förväntar mig det, så gör de också det. Det är enkelt. Men också svårt.

Mina elever känner att jag har krav och förväntningar. De vet att jag vill deras bästa: De vet att jag vill att de ska åstadkomma något viktigt. När jag arbetar som lärare är det viktigt att jag ser till att alla elever är med. Att alla elever är engagerade.

Jag kan alltid välja arbetsmetoder som lockar dem som redan är motiverade. Jag kan få en liten grupp att flockas runt mig, medan de andra lämnas åt passivitet. Men det är inte mitt uppdrag. Jag ska se till att alla engageras. Jag måste se till att jag väljer arbetsmetoder som gör att alla mina elever blir aktiva.

En del av våra bästa lärare tror att de är för ”fyrkantiga”, att de använder ”gamla” arbetssätt. Till alla er, våra bästa lärare, vill jag säga: Fortsätt att använda de arbetssätt som ni vet fungerar! Det spelar ingen roll om ni kallas moderna eller omoderna. Fortsätt att göra det som ni vet är bra för era elever.

Under hela min egen skoltid upprepades frågan: Varför ska vi lära oss det här? Jag fick aldrig något bra svar från mina lärare. Jag tror att det är svaret på den frågan som kan öka motivationen hos våra elever. Om vi vill att våra elever ska lära sig mer måste vi bli bättre på att svara på den frågan.

Föräldrar är oerhört viktiga för sina barn. Den viktigaste insatsen de kan göra i skolans värld är att poängtera betydelsen av skolarbete för sina egna barn. De behöver inte kunna hjälpa sina barn med varje undervisningsmoment. Men de behöver engagera sig för sitt eget barns studieframgång.

Går det att definiera en bra lärare? Ja! En bra lärare är engagerad. En bra lärare har höga förväntningar på alla sina elever. En bra lärare ställer tydliga krav och använder arbetssätt som engagerar alla elever. En bra lärare motiverar varför man ska lära sig saker. En bra lärare ser till att elevernas föräldrar stödjer sina barns skolarbete.

(Något redigerad version från Värt@veta från november 2005.)

Tid och kvalitet

Av , 18 september, 2010 00:28

I vårens avtalsrörelse diskuterades lärarnas arbetstid. 198 skolchefer skrev ett inlägg i frågan på DN Debatt. Jag hade en annan uppfattning, vilket jag tydliggjorde i bl. a. Skolvärlden, Lärarnas Tidning och Dagens Samhälle.

Frågeställningen har fortfarande en principiell betydelse. Den förtjänar att begrundas. Därför återpublicerar jag mitt inlägg:

”Jag tillhör den tredjedel av Sveriges skolchefer som inte stöder 198 skolchefers upprop på DN Debatt. En strid om arbetstiden mot lärarnas fackliga organisationer löser inte den svenska skolans problem. Tvärtom.
Vi kan i dag blicka tillbaka på 20 års reformer av skolväsendet som lett fel. Varje rapport om svenska elevers kunskaper visar entydigt att elever kan mindre idag än elever i motsvarande åldrar kunde för 15-20 år sedan. Detta synliggörs i såväl internationella som inhemska jämförelser. En förändring av arbetstiden är inte det trollspö som löser den svenska skolans problem.
Elevernas lärande är det som måste vara utgångspunkten för varje förändring i skolan. Det stora problemet är inte att ”rektor inte får tillgång till 10 timmar av lärarens veckoarbetstid”. Problemet är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och framförallt kvaliteten i detta möte.
Vi vet idag vad elever behöver för att nå framgång i sitt lärande. Eleverna behöver lärare som fokuserar på undervisning med tydliga kunskapsmål och tydlig uppföljning. Lärarna behöver förbättra kvaliteten och effektiviteten i sin undervisning, inte nödvändigtvis använda mer tid. Det handlar alltså om innehåll och kvalitet och vilka effekter detta har på elevernas lärande.
För att stärka och stötta lärarna i detta viktiga arbete behöver de också chefer som fokuserar på det pedagogiska uppdraget. Om vi får dessa saker på plats i svensk skola, så kan vi nog också träffa bra avtal om arbetstider.

Mats Öhlin
Skolchef, Haninge kommun”

Läs förresten Skolinpektionens rapport om tillståndet i svensk skola.

Vill du jobba med mig?

Av , 10 september, 2010 12:37

Jag behöver en ny grundskolechef för de yngre åldrarna (F-5 i nuläget). Jonatan Block, som har tjänsten nu, har fått jobb som skolchef i Falun. Därför behöver jag rekrytera en ny person till min ledningsgrupp i Haninge.

Jag vill ha någon som främst är pedagogiskt inriktad. Naturligtvis måste man som chef ta ett helhetsansvar för personal- och ekonomifrågor, men det får aldrig skymma verksamhetsansvaret.

I Haninge har vi under ett antal år drivit ett utvecklingsarbete som inte följt gängse spår. Ganska framgångsrikt, om jag får säga det själv. Vi har varit annorlunda och därför väckt intresse. Vi blir ofta inbjudna att berätta om vårt arbete. Många vill komma på studiebesök. Ibland lägger vi oss i debatten. Ibland blir vi kommenterade ledarsidor.

För att arbeta i ledningen för Haninges skolor måste man våga tänka annorlunda. Och framförallt ha modet att vidta åtgärder som förbättrar elevernas lärande. Det är elevernas rätt till kunskap som är vår ledstjärna.

Vi är övertygade om att alla elever kan nå grundskolans mål. Men det förutsätter att alla elever får bra undervisning. Så är det inte idag. Därför behöver vi skapa gemensamma strukturer som garanterar en likvärdig undervisning med god kvalitet i alla skolor.

Detta är ingenting som händer av sig självt. Lärare och rektorer behöver stöd av en förvaltning. Vi tycker om att göra saker tillsammans. Hela kommunen.

Låter det intressant? Läs mer på vår hemsida.

PS. Läs också Anne-Marie krönika i Lärarnas tidning.

Panorama Theme by Themocracy