Inlägg taggade: dagens samhälle

Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel

Av , 19 november, 2010 14:29

Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”, skriver skolpolitiker Martina Mossberg (M) och skolchef Mats Öhlin i Haninge i en debattartikel i Dagens samhälle.

Läroplanen är nu beslutad, liksom Syften och centralt innehåll för olika ämnen. Återstår att fastställa kraven för betygsättning av eleverna. Det är Skolverket som har detta uppdrag.

När vi läser verkets förslag till kunskapskrav ser vi att det är en svårtolkad text. Här finns oklara nivåskillnader och abstrakta begrepp som befäster den otydlighet som regeringen sagt sig vilja komma bort ifrån i propositionen Tydligare mål och kunskapskrav.

Ur ett lärarperspektiv går det lätt att se att Syften och centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Det kommer att stärka skolans likvärdighet och kvalitet. Det blir alltså tydligare än i nuvarande läge, såväl för lärare som för elever och föräldrar.

Skolverkets förslag till kunskapskrav stöder däremot inte betygsättningen på ett likvärdigt sätt. Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav.

I exempelvis kunskapskraven för Historia står det att eleven ska ha ”grundläggande kunskaper” för att få E (godkänt), ”väsentliga kunskaper” för att få C (väl godkänt) och ”omfattande och centrala” kunskaper för att få A (mycket väl godkänt).

Begreppen är svårbegripliga för oss och kommer med all sannolikhet att vara det även för andra.

Det centrala innehållet i ämnet historia spänner från antiken till nutid. Men enligt kunskapskravet för E räcker det med att kunna beskriva ”något historiskt sammanhang”. För C och A gäller ”några historiska sammanhang”.
Detta riskerar att förminska regeringens beslut om centralt innehåll. Det vore rimligt att eleven tagit till sig det viktigaste i alla undervisningsmoment för att bli godkänd.

Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”.

Även dessa nivåskillnader är oklara. Hur ska de kunna förstås på ett entydigt sätt? Hur påverkar det rättssäkerheten för eleverna?

I Haninge har vi använt nuvarande kursplaner för att göra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning.

Utifrån Mål att uppnå har vi kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på det sättet.

Hur ska den uppkomna situationen hanteras? Å ena sidan vore det ett nederlag för regeringen att inte snabbt kunna ta beslut om kunskapskrav. Å andra sidan kommer otydliga kunskapskrav att sabotera allt det regeringen sagt sig vilja åstadkomma.

Hellre än fort och fel – vänta med beslut och gör omtag. Läroplan samt Syften och centralt innehåll kan få styra så länge. Kanske kan lärarna göras delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.
Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”.

Martina Mossberg, Ordf (M), grund- och förskolenämnden
Mats Öhlin, Skolchef, Haninge

Tid och kvalitet

Av , 18 september, 2010 00:28

I vårens avtalsrörelse diskuterades lärarnas arbetstid. 198 skolchefer skrev ett inlägg i frågan på DN Debatt. Jag hade en annan uppfattning, vilket jag tydliggjorde i bl. a. Skolvärlden, Lärarnas Tidning och Dagens Samhälle.

Frågeställningen har fortfarande en principiell betydelse. Den förtjänar att begrundas. Därför återpublicerar jag mitt inlägg:

”Jag tillhör den tredjedel av Sveriges skolchefer som inte stöder 198 skolchefers upprop på DN Debatt. En strid om arbetstiden mot lärarnas fackliga organisationer löser inte den svenska skolans problem. Tvärtom.
Vi kan i dag blicka tillbaka på 20 års reformer av skolväsendet som lett fel. Varje rapport om svenska elevers kunskaper visar entydigt att elever kan mindre idag än elever i motsvarande åldrar kunde för 15-20 år sedan. Detta synliggörs i såväl internationella som inhemska jämförelser. En förändring av arbetstiden är inte det trollspö som löser den svenska skolans problem.
Elevernas lärande är det som måste vara utgångspunkten för varje förändring i skolan. Det stora problemet är inte att ”rektor inte får tillgång till 10 timmar av lärarens veckoarbetstid”. Problemet är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och framförallt kvaliteten i detta möte.
Vi vet idag vad elever behöver för att nå framgång i sitt lärande. Eleverna behöver lärare som fokuserar på undervisning med tydliga kunskapsmål och tydlig uppföljning. Lärarna behöver förbättra kvaliteten och effektiviteten i sin undervisning, inte nödvändigtvis använda mer tid. Det handlar alltså om innehåll och kvalitet och vilka effekter detta har på elevernas lärande.
För att stärka och stötta lärarna i detta viktiga arbete behöver de också chefer som fokuserar på det pedagogiska uppdraget. Om vi får dessa saker på plats i svensk skola, så kan vi nog också träffa bra avtal om arbetstider.

Mats Öhlin
Skolchef, Haninge kommun”

Läs förresten Skolinpektionens rapport om tillståndet i svensk skola.

Skolverket försvagar elevens rätt

Av , 1 september, 2010 11:14

I juni skrev jag och Martina Mossberg ett inlägg i Dagens samhälle om Skolverkets förslag till ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan. Det förtjänar att läsas igen. Det föreslås avgörande förändringar som få verkar ha upptäckt. Åtminstone saknas en debatt i frågor så avgörande som den om skolans ansvar och elevens rätt:

”Läroplan för grundskolan, Lpo 94, var omvälvande. Skolans ansvar utsträcktes till att omfatta elevernas lärande. Från att ha rätt att gå i skolan fick eleven därmed rätt till kunskap. Det formuleras under rubriken ‘Mål att uppnå’ som att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar alla skolans ämnen.

I Skolverkets förslag till ny läroplan och kursplaner för grundskolan är detta borttaget. Mål som eleven har rätt att uppnå finns inte längre och inte heller något om skolans ansvar för elevernas lärande.

Lpo 94:s krav på att eleven ska ‘behärska’ en rad olika ämnesområden har ersatts med en otydlig formulering om att ‘skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga’ på en rad områden. Hur mycket? kan man undra.

Tyvärr fungerar mål ofta så att de blir till intet förpliktigande. Det gäller särskilt om de inte följs upp – vilket oftast är fallet. Enligt Skolinspektionen har 79 procent av grundskolorna inte koll på elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i lägre åldrar. 

Mål att uppnå i nuvarande läroplan är det minimum av grundkunskaper som alla elever har rätt till. Grundskolan har bara lyckats med det för 75 procent av eleverna, varje fjärde går vidare utan fullständiga betyg.

Det borde föranleda politiker och myndigheter att ställa skolan till ansvar. I stället väljer Skolverket att ta bort alla formuleringar om skolans ansvar.

Vi tycker att det är positivt att den tidigare formuleringen ‘mål att sträva mot’ är borttagen i Skolverkets förslag till nya kursplaner. Den var för otydlig för att ge någon effekt på grundskolans kvalitet.

Samtidigt har man ersatt ‘mål att uppnå’, som är en tvingande formulering för skolan, med begreppet ‘kunskapskrav’. Det stämmer till eftertanke. Vi har inte så mycket emot begreppet, men enligt förslaget innebär det bara en beskrivning av ‘kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen’. Alltså ingen förpliktelse eller något ansvarstagande för skolans resultat.

Vi saknar alltså formuleringar om skolans ansvar för att bedriva en undervisning med den kvalitet som krävs för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven. Konsekvenserna kan lätt inses: kunskapskraven kommer endast att riktas mot eleverna, samtidigt som skolan befrias från ansvar även om den inte ger undervisning av god kvalitet.

En sådan utveckling måste regeringen sätta stopp för.”

Dagens samhälle 16 juni 2010

——-

Läs också om kvitton på Körlings ord

Panorama Theme by Themocracy