Fel förklaring till sämre betyg

Av , 3 september, 2010 17:01

Återigen har de svenska grundskoleelevernas betyg försämrats. Nära 12 procent av vårens årskurs nio-elever är obehöriga till gymnasiet. Det sämsta resultatet sedan nuvarande betygssystem infördes 1998. Även i Haninge försämrades resultaten. Frågan är varför?

Utbildningsminister Jan Björklund förklarar försämringen med att ”lärarna blivit tuffare i sin betygssättning” och att ”glädjebetygssättningen” upphört. Skolverket anger två möjliga förklaringar förutom denna: ”att möjligheten att läsa upp icke godkända betyg på sommaren blivit större” (vilket verkar långsökt) och ökad segregation (en förklaring som söker orsaker utanför skolan). Dagens eko rapporterar att Skolverket anger en ytterligare förklaring: individualiserad undervisning. Här tror jag att Skolverket kan ha rätt.

Jag tror att vi i första hand måste söka förklaringar till skolans försämrade resultat i skolans sätt att fungera. Inte utanför. Det blir mest bortförklaringar.

Det rimligaste antagandet är att grundskolans försämrade resultat beror på grundskolans sätt att fungera, att grundskolans förmåga att förmedla kunskaper försämrats. Jag vet att ett sådant påstående kan vara svårt att ta till sig. Det innebär ju att felet ligger hos oss – vi som arbetar i skolan.

Icke desto mindre tror jag att det är nödvändigt att i första hand söka bjälken i det egna ögat.

Vid ett första påseende kan Björklunds förklaring verka rimlig, dvs. att lärarna skärpt kraven. Min erfarenhet är dock en annan: när lärare blir tydligare med sina krav, så blir de samtidigt tydligare i sin undervisning, vilket i sin tur leder till att eleverna lär sig mer och får bättre betyg. Det är ju samma personer som undervisar och betygsätter!

I Haninge har vi byggt upp ett tydligt uppföljningssystem från de lägre årskurserna och uppåt. Erfarenheterna av detta visar entydigt att resultaten blir bättre. Det beror inte på kontrollerna i sig (grisen blir ju inte tyngre ju oftare man väger den!). Däremot innebär kontrollerna att uppdraget tydliggörs för lärarna, vilket i sin tur leder till att undervisningen förtydligas. Då lär sig eleverna mer och deras resultat blir bättre.

I de lägre årskurserna i Haninge kan vi se tydliga förbättringar. När vi i våras för första gången kunde jämföra våra egna nationella provresultat med riket kan vi se att vi tydligt överträffar riksgenomsnittet.

Våra kunskapskontroller har närmat sig högstadiet. Vi genomförde förra läsåret för första gången kunskapskontroller i geografi, historia, biologi, samhällskunskap och matematik. Resultaten var inte särskilt bra. Så har det varit varje gång vi introducerat en ny kunskapskontroll. Men året därpå, andra gången, har resultaten alltid blivit bättre. Ja, de har rent av tagit glädjeskutt.

Den enda förklaringen jag har är att när kraven tydliggörs för lärarna, så förbättras deras undervisning. Ännu en av skolans paradoxer!

DN, SvD, GP, GP, Dagens eko, Skolverkets rapport

Läs också En skola för alla – pyttsan heller!

Inga inlägg med liknande innehåll än.

24 svar på “Fel förklaring till sämre betyg”

  1. Jag skrev något liknande i min blogg… jag tror på undervisande lärare och på att verka i skolan inte utanför den. Tack för mycket underbyggd läsning // Anne-Marie

  2. Tack Mats // Anne-Marie

  3. Plura skriver:

    Mats, intressanta reflexioner. Jag tro att skolan är snabb att skylla på utanförliggande orsaker, som ett slags ursäkt för att man inte orkar ta i frågan.

    Såg på Rapport i veckan där man hade ett inslag från Essunge kommun där skolorna verkligen låg i stryklass. På två år har man lyckats gå från botten till toppen utan att peta in en enda krona i ökade resurser för att nå dit.

    Vad gjorde de då?

    Jo, dom ändrade sättet att undervisa och man jobbade mer i team som lärare och verkligen har lyckats med individualiseringen. Någon lärare berättade att det var skakigt första gången en kollega var med på lektionen.

    Tror det är viktigt att skolorna och dess rektorer börjar se över sitt sätt att organisera och använda tiden i skolan föra att lyckas. Essunge är ett bevis på det. Gissar att ni har liknande exemepel i Haninge.

  4. Mats skriver:

    Det mesta av svensk skoldebatt handlar om att hitta förklaringar till dåliga resultat utanför skolan. Det är först när man söker förklaringarna i skolan som man kan börja utveckla skolan…

  5. Raymond Svensson skriver:

    Ja Mats, mycket gott att läsa om dinaa reflektioner. Perrsonligen är jag inte säker att alala i skolan har samma ”distans” till uppgiften som du visar med dina funderingar. Haninge är på rätt väg. Tack vare ”synvändan”,att ha tålamodet att orka, att inte ”skylla på andra” och inte minst det du skriver om; kunskapskontrollerna. Lyckas skolan med sitt uppdrag? Fortsätt så.

  6. Mats skriver:

    Tack Raymond! Vilken fantastisk sammanfattning av en skolpolitik: synvändan, tålamod, inte skylla på andra och kunskapskontroller. Tack för den!

  7. Knut Lindelöf skriver:

    Har skrivit om samma sak idag. Pendlingarna upp och ner är knappast ägnat att förvåna.

  8. Mats skriver:

    Tyvärr går pendeln bara neråt. Jag tror det beror på att få politiker vågar ta itu med den verkliga orsaken till försämringarna: skolans sätt att fungera på…

  9. Plura skriver:

    Mats, du och några andra förvaltningschefer har modet att säga just detta om era arbetsgivare….era hobbypolitker har inte kunskapen om vad de är satta att utveckla, tyvärr, det blir inga Kristaller till dem.

  10. Mats skriver:

    Som tur är råkar jag ha ”hobbypolitiker” som förstår detta och gör det rätta. Och det gäller båda blocken…

  11. Plura skriver:

    Du ja!!

    Tackar för att du har Robert Noord, en (S)-politiker, som gjort ökenvandringen i sitt parti och nu sittande majoritet. Tror du detta hade hänt om ni inte varit under galjen för några år sedan?

    Tyvärr har jag sett andra bilder i vårt avlänga land.

  12. Johan Kant skriver:

    Det glädjer mig att det är så många som är positiva till det som sker i Haninge, med syndända och allt. Bra att många förstår att det är en hård väg att gå, att som Björklund sa idag på nyheterna: Att vända en atlantångare. Samtidigt finns det inget annat att göra.

    Håller med dig Plura, jag är övertygad om att det är knepigt i skolor runt om i vårt avlånga land, både när det gäller hobbypolitiker, förvaltning och skolfolk. Tror att det är ganska nattsvart i många kommuner. Hoppas Mats kan fortsätta, som han brukar säga att sprida glädjens budskap. Men inte resa fööör mycket.

  13. Trofinios skriver:

    Förklaringen till försämringen kan mycket väl ligga i orsaker utanför skolan. Och det behöver inte innebära en bortförklaring att peka på dem. Man kan fortfarande acceptera att skolan internt inte fungerar bra och att det finns mycket som behöver bli bättre, men samtidigt hålla med om att t ex ökad segregation, fria skolvalet ligger bakom den senaste ökningen av elever som inte går ut med fullständiga betyg. Och följden härav måste inte vara att man i första hand försöker åtgärda problemen utanför skolan, man kan arbeta med förbättring både inom och utanför skolan samtidigt.

    Sedan detta med att bättre resultat på nationella prov måste innebära att eleverna lärt sig mer… Det är en indikation men ingen garanti. Det finns lärare som helt och hållet lägger upp sin undervisning efter nationella prov och enbart arbetar med uppgifter och problem som kan tänkas komma på dessa prov, vilket innebär att kunskaper som inte testas på nationella prov överhuvudtaget inte utvecklas.

  14. Mats skriver:

    Yttre eller inre? För dem som arbetar i skolan fungerar det oftast som en ”skuldbefrielse” att peka på yttre orsaker. Vad bra! Det beror inte på oss! Vi behöver inte ändra oss!

    Men vad får ett sådant förhållningssätt för resultat för eleverna?

    För dem som arbetar i skolan är den enda fruktbara vägen framåt att betrakta sig själv. Vad kan vi göra bättre? Här och nu?

    Yttre förklaringar leder inte till handling från dem som arbetar i skolan.

    Yttre faktorer kan visst spela roll. Men som anställda i skolan har vi inte ansvar för det som sker utanför skolan. Vi har ansvar för det som sker i skolan. Och det är där vi ska göra skillnad…

  15. Trofinios skriver:

    Så vad du menar är att man inte ska prata om yttre osäker även om de är reella eftersom då använder skolan dem som förevändning att inte utveckla sin egen verksamhet? Det inger ju inget förtroende om man inte klarar av att hålla två bollar i huvudet samtidigt.

    Sedan är inre och yttre orsaker inte alltid så klart åtskillda. Största problemen har skolor i storstädernas ytterområden. Är problemen här enbart relaterade till skolans inre arbete, eller försvåras skolans arbete att bedriva en bra undervisning p g a bristande resurser. Även om resursfördelningen inte är skolans ansvar så kan skolan ändå ha synpunkter på den, och klargöra att möjligheten att bedriva bra undervisning försvåras när resurser saknas. Sedan är det skolledarens uppgift att trots yttre omständigheter göra det bästa av situationen.

  16. Mats skriver:

    Man kan naturligtvis prata om yttre orsaker hur mycket som helst. Men poängen är att det enbart är de inre orsakerna som vi anställda i skolan kan påverka direkt – genom att göra saker på ett annat sätt än tidigare.

    När det gäller försämrade resultat för elever i svenska skolor är jag övertygad om att det är de inre orsakerna som avgör. Svensk skola är helt enkelt inte tillräckligt bra på att lära ut det den ska till eleverna. Frågan är därför hur vi kan bli bättre?

  17. Johan Kant skriver:

    Mats
    Du har givetvis rätt. Det finns en förfärlig massa orsaker som ligger utanför vår möjlighet att påverka, i alla fall på kort sikt. De elever vi har här och nu är de elever vi ska möta och få intresserade och kunniga. Det gör man bara genom skickliga lärare, som verkligen kan sina ämnen, bemöter ungarna bra och kan förklara så att alla förstår. Mats Trondman har en bra teori om vilka kriterier som gäller för en bra lärare.

    Jag har tyckt att svensk lärarkår har varit mindre bra under en längre tid. Häromdagen föll polletten ner, det primära problemet är inte lärarna, utan rektorerna. Dålig rektor = dåliga lärare, som inte vet vart de ska. Jag har märkt hur många av lärarna på Vikingaskolan har blivit riktigt bra bara på det senaste året. Och gjort bra resultat.

    Men så finns det givetvis i skolans värld en del lärare som egentligen inte borde vara lärare.

  18. Trofinios skriver:

    ”Häromdagen föll polletten ner, det primära problemet är inte lärarna, utan rektorerna. Dålig rektor = dåliga lärare, som inte vet vart de ska.”

    En löjlig förenkling av något som är mycket komplext. Lärare kan vara bra utan att rektorn är det, och omvänt. En bra rektor förbättrar möjligheterna till att lärarna skall utföra ett bra arbete, men det följer inte av nödvändighet att det göra det. Ibland spelar också externa faktorer roll, jag arbetat under rektorer som har gjort så gott de kunnat men som kämpat med tuff ekonomi och därför har haft svårt att förverkliga många goda intentioner.

  19. Plura skriver:

    http://pluraword.blogspot.com/2010/09/nystartstillfalle.html#comments
    [..]intressant exposé från en förvaltningschef Mats Öhlins är hans inlägg om skolresultatet [...]

  20. Johan Kant skriver:

    Löjlig förenkling, ursäkta mig för att jag är så simpel.

    Men jag har verkligen tyckt att de flesta av mina kollegor under de 9 år som jag jobbat som lärare har varit skitdåliga. Och handen på hjärtat, om du Trofinios delar upp alla lärare du någonsin känt i tre kategorier: 1. De lärare som varit bra, fått elever eller dig själv intresserade eller lustfyllda. 2. De lärare som har varit ok och mediokra. 3. De lärare som har varit dåliga eller rent ut sagt olämpliga. Vilken kategori har varit störst?

    En dålig rektor kan aldrig lyfta de lärare som behöver lyftas. De duktiga lärarna, de som brinner, behöver inte en bra chef, de fungerar i alla fall. De är bärare av skolan. Men en dålig rektor kan sänka en hel skola, det vet jag av egen erfarenhet. Det som jag har fått erfarenhet av är att en duktig rektor kan lyfta mediokra lärare till att bli väl fungerande och bra lärare.

    Vad händer om tränaren i Barcelona eller Real Madrid är dålig? Laget förlorar, trots att det är världsspelare på varje position. Många lärare skriker efter en tydlig pedagogisk ledare, du vet det där som Erich Frohm pratade om i Flykten från frihet.

    Jag är lite trögtänkt, behöver utforska och se saker med egna ögon, litar inte blint på teorier till höger och vänster, måste pröva dem själv. Därför tar det lång tid för min pollett att rambla ner ibland. Så löjligt kan det vara ibland Trofinios!

  21. Linda Nilsson skriver:

    Oj oj oj vad mycket viktiga åsikter och observeranden.

    Mats säger något mycket viktigt med att skolorna/lärarna måste se till det de själva kan göra inte skylla på omstädningheter som de inte kan förändra. Vi måste ju klarar situationen som den är inte bara lägga ner! Omorganisera, omfördela och hela tiden leva och verka i det aldrig uppstannande, föränderliga flöde som kunskap och lärande är.

    Kant har rätt.
    Rektorer har en stor betydelse för verksamheten. Rektorns sätt att stödja och leda lärarna mot den pedagogiska tanke som ledningen har är oerhört viktigt. Som sagt av Kant, en bra lärare klarar sig själv men det är ju inte den bra läraren som är problemet. En rektor som är tydlig i sin tanke med hur skolan skall fungera och ställer krav och utmanar lärarna, som ”lägger sig i” och och känner sin egen verksamhet lockar snart de intresserade lärarna och gör sig av med resten utan att själv behöva säga något.

    Som Plura skrev
    ”Jo, dom ändrade sättet att undervisa och man jobbade mer i team som lärare och verkligen har lyckats med individualiseringen. Någon lärare berättade att det var skakigt första gången en kollega var med på lektionen.”

    Ja så har vi arbetat inom förskolan i alla tider. Vi har alltid våra kollegor omkring oss vi ser och hör varandra och tar ansvar för varandras barnsyn och kunskapssyn. Viktigt att dörrarna i klassrummen öppnas upp, att kollegorna beblandas och att inget får ligga och vara som det alltid har varit”.

    …och så slutligen…var i barnens/elevernas värld. Gör kunskapen ni vill utforska tillsammans med dem nödvändig för dem och verklig…inget som bara hänger på betyg och prestation, det kan ingen människa förstå nyttan av i slutänden. Då får vi en skola värd att räkna med!

    Jag säger som Benjamin Zanders (http://korlingsord.se/?p=13381) …allt är påhittat!

    Om ni vill veta mer om hur vi arbetar i förskolan besök Pedagogiska Kullerbyttan!

  22. Det var en härlig diskussion. Jag tror att det som är absolut bäst för skolan i sin helhet är att man tar det ansvar man ska ta, börjar arbeta med det innehåll som är oss givet och utvecklar mängder med undervisningshur… inte en undervisning utan 100.Klart vi ska undervisa.

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy