Skolverket försvagar elevens rätt

Av , 1 september, 2010 11:14

I juni skrev jag och Martina Mossberg ett inlägg i Dagens samhälle om Skolverkets förslag till ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan. Det förtjänar att läsas igen. Det föreslås avgörande förändringar som få verkar ha upptäckt. Åtminstone saknas en debatt i frågor så avgörande som den om skolans ansvar och elevens rätt:

”Läroplan för grundskolan, Lpo 94, var omvälvande. Skolans ansvar utsträcktes till att omfatta elevernas lärande. Från att ha rätt att gå i skolan fick eleven därmed rätt till kunskap. Det formuleras under rubriken ‘Mål att uppnå’ som att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar alla skolans ämnen.

I Skolverkets förslag till ny läroplan och kursplaner för grundskolan är detta borttaget. Mål som eleven har rätt att uppnå finns inte längre och inte heller något om skolans ansvar för elevernas lärande.

Lpo 94:s krav på att eleven ska ‘behärska’ en rad olika ämnesområden har ersatts med en otydlig formulering om att ‘skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga’ på en rad områden. Hur mycket? kan man undra.

Tyvärr fungerar mål ofta så att de blir till intet förpliktigande. Det gäller särskilt om de inte följs upp – vilket oftast är fallet. Enligt Skolinspektionen har 79 procent av grundskolorna inte koll på elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i lägre åldrar. 

Mål att uppnå i nuvarande läroplan är det minimum av grundkunskaper som alla elever har rätt till. Grundskolan har bara lyckats med det för 75 procent av eleverna, varje fjärde går vidare utan fullständiga betyg.

Det borde föranleda politiker och myndigheter att ställa skolan till ansvar. I stället väljer Skolverket att ta bort alla formuleringar om skolans ansvar.

Vi tycker att det är positivt att den tidigare formuleringen ‘mål att sträva mot’ är borttagen i Skolverkets förslag till nya kursplaner. Den var för otydlig för att ge någon effekt på grundskolans kvalitet.

Samtidigt har man ersatt ‘mål att uppnå’, som är en tvingande formulering för skolan, med begreppet ‘kunskapskrav’. Det stämmer till eftertanke. Vi har inte så mycket emot begreppet, men enligt förslaget innebär det bara en beskrivning av ‘kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen’. Alltså ingen förpliktelse eller något ansvarstagande för skolans resultat.

Vi saknar alltså formuleringar om skolans ansvar för att bedriva en undervisning med den kvalitet som krävs för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven. Konsekvenserna kan lätt inses: kunskapskraven kommer endast att riktas mot eleverna, samtidigt som skolan befrias från ansvar även om den inte ger undervisning av god kvalitet.

En sådan utveckling måste regeringen sätta stopp för.”

Dagens samhälle 16 juni 2010

——-

Läs också om kvitton på Körlings ord

Inga inlägg med liknande innehåll än.

11 svar på “Skolverket försvagar elevens rätt”

  1. Detta är mycket viktigt Mats, A-M

  2. [...] bättre ni läser hos Mats Öhlin. Jag var med en aning i den diskussionen på kontoret. Och det är en fråga att undersöka svaret [...]

  3. Plura skriver:

    Mats, har för mig att jag kommenterade detta i Dagens Samhälle på försommaren.

    Uppnående mål är golv, då duger det inte med att man har 85 eller 95 %, det ända som gäller är 100 %. Speciellt så länge man har en grundskola där betyget IG inte finns. Den dagen det nya betygssystemet införs har detta upphört iom betyger F.

    I grunden ligger läroplanens ändring, med borttagande av strävansmål och uppnåendemål, i Davidssons utredning inför beslutet i riksdagen i mars 09. Det finns alltså en politisk enighet kring frågan om att bara ha inriktingsmål i läroplanen. Vi får se hur förordningen kommer att se ut vad gäller läroplanen och kursplanens syfte och centrala innehåll. Kunskapskraven kommer ju som en föreskrift från Skolverket.

    Ur min synvinkel ett riktigt beslut eftersom läroplaner är processkrav på det pedagogiska arbetet. I processkrav kan man aldrig ha uppnåendemål. Det skulle innebära att det ständigt ”kommer ut defekta produkter” ur utbildningsfabriken. En hemsk tanke. Alla ska nå dom kunskaper som motsvarar deras strävan, vilket innebär att resultatet av kunskapsmålen ska agregeras på arbetslagsnivå, skolnivå och kommunnivå för att visa på vilket sätt pedagogiken ska förbättras för att nå ökad måluppfyllelse. Det är precis detta som skollagen kräver av huvudmannen och enheterna från 1 juli 2011.

  4. Johan Kant skriver:

    Plura!
    Vad menar du med att man aldrig kan ha uppnåendemål? Hur ska man då veta vilka elever som har lärt sig det de ska och vilka som inte har gjort det? Antingen kan man det som står i mål att uppnå eller också inte. Att ha ett mål som alla ska klara är en riktlinje för lärarna att ständigt tro på elevernas förmåga och ständigt förbättra sig för att förklara och lära ut bättre och bättre. Sen finns det andra mål som man givetvis vill att eleverna ska klara, t.ex. i högstadiet kriterier för VG och MVG.

    Jag förstår heller inte din mening med att det ständigt kommer ut ”defekta produkter” Vad menar du med det? Klart att alla elever kan uppnå mål att uppnå!

    Johan

  5. Plura skriver:

    Johan!
    Tack för din respons.

    Vad du beskriver i ditt inlägg är kraven i kursplanerna.

    Det läroplansfäderna gjorde för misstag i den nu existerande läroplanen, som är i kraft till 30 juni 2011, är att det i betygsystem som gäller inte finns något IG. Det innebär att 100 % G – sk uppnåendemål – är kravet på pedagogsikt genomförande i klassrummet.

    Om du har någon kännedom om målstyrning och kvalitetsteknik skulle du veta att målstyrning innebär en nollfelstolerans finns att du strya mot målen. Om du skulle styra mot målet 100 % G, villket är uppnåendemålet i dagens Lpo 94, och inte når det är det per defenition så att du släpper iväg ett antal elever som är ”defekta” eftersom det fått ett sträck i betyget.

  6. Mats skriver:

    Hej Plura! Jag förstår inte riktigt hur du tänker. I nuvarande system, där skolan har ansvar för att eleverna får kunskaper, kan det aldrig vara eleverna som är ”defekta” om de inte fått de kunskaper de har rätt till. Om de nya skrivningarna i läroplan och kursplaner införs ansvarsbefrias däremot skolan…

  7. Plura skriver:

    Hej Mats!

    Kanske resonemanget är för teoretiskt. Som jag förstått det hela, när man byter betygssystem där det tillåts IG genom betyget F i grundskolan, har också uppnåendemålet spelat ut sin roll.

    Sedan det här med målstyrning och nollfelstolerans. Det finns inom kvalitetsläran en metod som går ut på att styra mot ett på förhand bestämt nollvärde.

    Alltså kan det i detta fall vara alla elever ska minst ha G i svenska. När du mäter ska du nå detta värde annars har du en avvikelse eller en defekt.

    Om defekten beror på att lärarna inte har rätt pedagogik eller om eleven inte har förmåga att lära måste utvärderas. Vilket allt för sällan görs. Därför är det av stor vikt att skolan har avstämning av elevresultat minst en gång i veckan för att se att eleven är på rätt väg.

    När man traditionellt inom industrin jobbat med detta vara det förhärskande att som ryggsimmaren bara ha begränsningslinor i bassängen. Då blev det mycket kringel i kroksimmande mellan de bägge ytterkanterna. Och massor av defekta varor man var tvungen att korrigera i efterhand.

    När man målade mittlinjen i taket hade simmaren ett riktmärke att följa varpå vägen till mål blev rakare.

    Ett annat sätt att se detta på är att linan för att tillverka däck till bilar har bestämt en given diameter på däcken med viss tolerans. Om du inte plockar ut däck varje timme från bannan riskerar du att få en process som tillverkar fel storlek på däcken och du därmed inte kan få en balanserad körning eftersom däcken varierar för kraftigt. Och hur kul är det att köra en sådan bil.

    Hoppas det förklar om inte får vi väl träffas.

  8. Johan Kant skriver:

    Plura!
    Du diskuterar i teorier och filosofera. Vad ska vi kalla det, hur ska vi jämföra. Defekt eller avvikelse? Ord, ord, ord. Visst är bloggar till för att diskutera, men jag upplever att det diskuteras för mycket och handlas för lite. Jag har jobbat i Jordbro i 9 år som lärare och jag fick med alla elever till minst G, utom de elever som hade typ en pappa som slog hela familjen eller båda föräldrarna knarkade. Jag fick med en del elever med dessa problem också, men inte alla.

    Att jag skulle kalla dessa elever defekta är något som jag absolut inte skulle göra. Det är som Mats skriver inte eleverna vi ska utvärdera, utan organisationen och hur vi på ett bättre sätt ska kunna möta alla elever och visa att vi tror på dem.

    Jag tror inte att man kan jämföra skolan och den resultatstyrning som sker i skolan med en fabrik där man tillverkar däck. Det blir bara ett teoretiskt och felaktigt resonemang.

    Däremot håller jag med dig att de elever som inte klarar kunskapsmålen i skolan, där ska man utvärdera vad skolan har gjort för fel som inte har nått dessa mål. Har själv varit med om lärare som har haft en så dålig pedagogik att uppemot hälften av klassen inte klarar betyg. Fel på eleven eller fel på läraren?

  9. Plura skriver:

    Johan, du har läst vad du vill läsa.

    Vad jag försöker säga och som vederlagts av Skolinspektionen i deras kvalitetsgranskning 2010:10 är att skolan inte utvärdera den pedagogik man använder. Ungarna är inte dummare än tidigare generationern utan snarare pedagoger som inte har förmåga att förbättra sin pedagogik.

    Sedan är jag fullt medveten om att det finns barn som lever under vidriga förhållanden. Några av dem är maskrosbarn och andra klarar inte situationen.

    Jag har inte heller försök att jämföra fabriken med skolan. Men så mycket har jag sysslat med tjänstekvalitet att det finns pedagogiska finesser med att försöka tänka i nolltolerans termer i målstyrningen. Och det är väl det som är skolans stora bekymmer inför kravet på systematiskt kvalitetsarbet från och med 1 juli 2011.

  10. Johan Kant skriver:

    Plura!
    Ber om ursäkt, men ibland blir jag lite trött på teoretiska resonemang, har hört det till leda av pedagogiska forskare som aldrig eller nästan aldrig sätter sin fot i klassrummet.

    Jag håller med dig att utvärderingen i skolan måste bli mycket bättre, speciellt så att dålig pedagogik granskas och ”avslöjas”. Tyvärr är det så att många barn far illa och för dem är skolan ett andningshål. Inte bra om de blir kränkta, inte hjälpta eller inte lyssnade på.

    Jag tycker det vore bra om man i resultatuppföljning hade en nolltolerans, att man redan från början bestämde sig för att alla skall med och sedan från årskurs 1 ligger i som en bäver på varje skola för att se vad man kan göra för att alla elever ska med. Sen finns det säkert ett spill på elever som inte förmår att göra något skolarbete. Hade en flicka i årskurs 8 för några år sedan vars pappa tog livet av sig, mamman blev placerad på psyket och flickan blev tillfälligt fosterhemsplacerad. Hon hade inte fokus på skolarbetet. Idag mår flickan för övrigt bra, har kille och en bra till en frisk mamma.

    Så länge vi inte har testat att alla kan nå minst G vet vi inte det.

  11. [...] elevens rätt till kunskap – får vi vänta tills i morgon för att se hur beslutet blev. Jag har tidigare kommenterat Skolverkets förslag från i våras. Det var en rejäl försvagning av elevens rätt till kunskap. [...]

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy