Ojämlik skola med låg kvalitet

Av , 17 mars, 2012 11:11

Per Kornhall, undervisningsråd vid Skolverket, har gjort ett mycket bra inlägg på DN debatt. Beskrivningen av den svenska skolans tillstånd är både beklämmande och sann:

”Förr var principen en enhetsskola där villkoren för alla barn skulle vara lika och alla ha samma chans. Men sedan 1990-talet har skolans likvärdighetsuppdrag blivit allt mer uppluckrat. Skolan blir helt enkelt allt mindre en skola för alla och alltmer en skola för dem som har föräldrar med resurser. Det är nu dags att dra i nödbromsen och utan ideologiska skygglappar fundera över hur vi skapar en skola som är bra för alla barn”, skriver Per Kornhall.

Per Kornhall sammanfattar den svenska skolans utveckling under efterkrigstiden – från att Sverige och våra nordiska grannländer utvecklade en skola med hög kvalitet och en hög grad av jämlikhet till en skola i Sverige med sjunkande resultat och stora skillnader. Jag berörde detta faktum i mitt förra inlägg.

Jämförelsen med Finland är slående. I Finland behöll man den gamla enhetsskolan. Finland uppvisar nu gång på gång de bästa elevresultaten i världen. I Sverige vände vi radikalt på hela systemet. Och svenska elevers resultat blir allt sämre och mer ojämlika.

Det borde leda till en rejäl omprövning av den svenska skolans inriktning, en betydligt större omprövning än den som nuvarande förändring av skollag och läroplaner innebär.

”Det är dags för en nationell samling runt skolan”, skriver Per Kornhall. ”Det är dags att sluta käbbla och inse att vi har skapat något vi inte har kontroll över. Dags att dra i nödbromsen och utan ideologiska skygglappar av något slag sätta sig ner och fundera över hur vi ska skapa en skola som är bra för alla barn – och det i verkligheten och inte i någon glassig försäljningsbroschyr eller i en skollag som ingen tycks bry sig om.

När en femtedel inte kan räkna eller förstå en dagstidningstext – vad tror ni att vi får för land om tio år, om tjugo, om trettio?”

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Är skolan bra eller dålig? Eller både-och?
  2. Otydliga kunskapskrav
  3. Den sociala frågan i skolan
  4. Sven-Eric Liedmans dikotomi
  5. Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen

3 svar på “Ojämlik skola med låg kvalitet”

  1. Plura skriver:

    Vad har detta att gör med att skolan inte prestera. Problemet är väl att huvudmän, rektorer och lärare inte har kunskap om styrdokumenten. Det är inte fritt valt arbete i skolan. Undervisningen styrs sedan trekv arts år av staten.

    Svensk skola satt allt för länge kvar i Lgr 80 och reglestyrning för att begripa vad mål- och resultatstyrning innebär för en ökad måluppfyllelse. Det som nu är lag.

    Det undervisningsrådet skriver är bara trams utifrån en tid vi inte kan få tillbaka.

  2. Mats Öhlin skriver:

    Det undervisningsrådet beskriver är inte trams utan en bra sammanfattning av läget i svensk skola. Det innehåller inga direkta förslag till lösningar, men ger en korrekt problembeskrivning. Att komma överens om en gemensam problembeskrivning är en förutsättning för att kunna lösa problemet.

    För att höja den allmänna nivån på elevresultat i svensk skola behöver undervisningens kvalitet och målinriktan förbättras. Jag tror att det centrala innehållet i de nya kursplanerna kan vara till hjälp för detta. Men det räcker inte. Det centrala innehållet har blivit så omfattande att vi riskerar få en situation där lärare väljer från det centrala innehållet i stället för att undervisa om allt. Också när det gäller kunskapskraven är de utformade så allmänt att det finns möjligheter att bara bedöma ett urval.

    Om vi ska få resultatstyrningen att fungera krävs att lärare, rektorer, kommuner och staten får in mer resultat. Och sedan börjar använda dem i förbättringsarbetet. Här är vi än så länge bara i början.

    Kort sagt behövs ännu mer styrning för att skapa en mer jämlik skola med bättre resultat. Vi kanske till och med behöver reglera mer för att åstadkomma detta.
    Det går aldrig att gå tillbaka i historien. Enligt min uppfattning är det inte heller önskvärt. Den gamla svenska skolan hade också problem, även om resultaten i den var bättre och mer jämlika.

  3. Bertil Törestad skriver:

    De flesta resonemang kring lärandet och skolan bygger på att lärarna fungerar bra. Det är bl.a. sådana felaktiga påståenden som förvirrar debatten. Lärarstocken består till 20 % av obehöriga med okänd kompetens, 80 % med lärarskolekompetens. De senare varierar kraftigt i kvalitet och detta måste diskuteras på allvar. Lärarkåren värjer sig mot sådana här påståenden och det är illa. Lärarutbildningen har under längre tid varit ett vändkors där låga krav och missriktade kunskapsbegrepp har lett till att en stor del mediokra lärare nu finns ute i skolorna.

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy