Om lärarkompetens, sociala skillnader och ekonomi – replik till Karl Asp

Av , 14 mars, 2012 12:36

Jag har nyligen publicerat en replik på bloggen Skola och Samhälle. Eftersom den har principiellt intresse publicerar jag den även här:

I Den otillräckliga bilden av skolan kritiserar Karl Asp mig och John Hattie för att allt för mycket lyfta fram lärares betydelse för elevernas lärande. Det är en märklig kritik för att komma från en lärare.

Läraren är den som undervisar, leder och organiserar elevernas arbete i skolan. Kvaliteten på lärarens förmåga att göra just detta är avgörande för elevernas lärande och studieresultat. Det visar all seriös forskning. I en kunskapsöversikt från Skolverket som behandlar ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat drar författarna slutsatsen:

”Till skillnad från de övriga resursslag som vi diskuterat i denna översikt framstår resultaten från studier av lärarkompetensens betydelse för elevernas resultat som relativt entydiga.”

Karl Asp är också irriterad över att jag och John Hattie nedtonar vad han kallar ”ramfaktorernas” betydelse för elevernas lärande. Det handlar om faktorer som ekonomiska resurser, klasstorlek, elevers socioekonomiska status med mera. Egentligen tycker jag inte om begreppet ramfaktorer då det gäller lärande. Det leder tanken fel, till att det finns bestämda ramar för lärandet som inte kan överskridas. Jag tror att dessa ramar kan överskridas. Därför använder jag hellre begreppet förutsättningar.

I sin beskrivning av mina åsikter påstår han att jag ”enbart” ser en förbättring av lärarens undervisningsmetodik som lösningen på skolans problem. Han använder mina uttalanden som exempel på att ”retoriken i skolan har reducerats till att fokusera på i princip endast en del av undervisningen: läraren.”

Det är dock inte min ståndpunkt, vilket framgår om man noggrant läser citatet av mig som Karl Asp hänvisar till:

”Den enskilda läraren betyder mer än både klassens sammansättning, storlek och sociala bakgrund, säger Mats Öhlin.”

Det vill säga, den enskilde läraren betyder mer, men inte allt. Att läraren betyder mer innebär inte att andra faktorer saknar betydelse. Det betyder bara att de har mindre betydelse. Och ju bättre skolan arbetar desto mindre betydelse får de.

Kvantitativa faktorer som klasstorlek kan spela en roll, men gör det inte på något enkelt sätt. Vissa studier, som Ifau:s för någon vecka sedan, pekar på att de kan ha en generell verkan både för elevernas resultat i skolan och senare inkomster. Andra exempel visar att det inte är så enkelt. Johannes Åman gav beskriver i DN hur Kalifornien fick motsatt effekt av minskad klasstorlek på grund av att mindre skickliga lärare kom in i skolorna.

Självklart spelar elevernas sociala bakgrund en roll. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och bakgrund. En del elever har fått mycket stimulans i sin hemmiljö, andra mycket mindre. En del elever har ett utvecklat språk, andra inte. De flesta elever i Sverige talar svenska när de kommer till skolan, andra inte. Allt detta spelar naturligtvis roll. Det är förutsättningarna för vårt arbete i skolan. Det är dessutom faktorer som skolan inte kan göra så mycket åt, åtminstone inte på kort sikt.

Det vi däremot kan påverka direkt är vad vi gör när eleven väl kommit till skolan. I skolan har vi en möjlighet att utjämna skillnader i elevers förutsättningar. Elever som fått mindre stimulans i hemmet kan få mer i skolan. Den som inte kan svenska kan få särskild utbildning i just det. Det kan vara motiverat med halvklass i svenska i årskurs ett för att stimulera alla elevers läsförmåga. Kort sagt, vi kan ge mer till de som har mindre.

Tidigare var svensk skola riktigt bra på detta om man jämför med andra länder. Idag ligger den svenska skolan under genomsnittet av OECD-länder då det gäller att kompensera för socioekonomisk bakgrund (PISA 2000-2009). Denna förändring beror inte på att den socioekonomiska situationen i Sverige blivit sämre än i de andra länderna. Jag tror inte heller det beror på att eleverna har förändrats så mycket. De sjunkande resultaten speglar förändringar i den svenska skolans sätt att fungera.

Självklart spelar också ekonomiska resurser en viktig roll för skolans framgång. Det gäller särskilt om man saknar resurser. I många länder kämpar man för att kunna bygga skolor, köpa läromedel, skolbänkar, anställa lärare. I dessa länder är resursfrågan helt avgörande.

Sådant är inte läget i Sverige. I en internationell jämförelse är Sverige ett av de länder i världen som satsar mest ekonomiska resurser till skolan (OECD, Education at a Glance 2011). Men vi har inte bland de bästa resultaten.

Att öka de ekonomiska insatserna är ett relativt vanligt sätt som politiker använder för att förbättra elevresultaten. Men effekterna är långt ifrån entydiga. I den första McKinseyrapporten jämförde man åtta OECD länders ökade ekonomiska insatser i skolan med förändringar i elevresultat mellan 1970-94. Elevresultaten förändrades marginellt och i de flesta fall negativt.

I en studie från Skolverket 1999 jämfördes medelbetygen för 92 000 årskurs 9-elever med fem faktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund, antal högstadielever på skolan samt antal lärarveckotimmar per elev. Slutsatsen blev att man ansåg sig kunna förklara 42 procent av variationen i elevbetyg med dessa fem faktorer tillsammans:

”Närmare 60 procent av variationen återstår att förklara. Den oförklarade delen av variationen kan handla t ex om skolors organisation, arbetssätt, ledarstil, skolklimat, läraregenskaper och attityder.”

Det stärker bilden att det som Karl Asp kallar ”ramfaktorer” har mindre betydelse för elevernas resultat i skolan.

Vi har en lärartäthet i Sverige som motsvarar en lärare på 12 elever i grundskolan eller 8,3 lärare på 100 elever (Skolverket 2010). Ungefär hälften av kommunernas ekonomi går till utbildning i förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Det finns kommuner och skolor som ger Ipads till alla sina elever.

Under sådana förhållanden är inte resursfrågan det avgörande problemet för skolan – i Sverige. Däremot finns det mycket som talar för att det är skolans sätt att arbeta som spelar den avgörande rollen.

I en annan studie från Skolverket undersöktes orsaker till att vissa elever inte når fullständiga betyg. Författarna pekade ut fyra faktorer som avgörande för att det ska gå bra för elever i skolan:

• Engagerade vuxna i skolan som skapat förtroendefulla relationer och haft höga förväntningar i kombination med rimliga och tydliga krav.

• Anpassning av arbetssätt efter elevernas förutsättningar och behov.

• Elevernas engagemang och vilja.

• Föräldrarnas engagemang och vilja att stödja elevernas studier.

Jag tror att det är sådana faktorer vi bör utveckla för att förbättra resultaten i svensk skola. De är alla möjliga att börja arbeta med här och nu. Det gör att jag känner mig optimistisk inför den svenska skolans framtid.

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Den sociala frågan i skolan
  2. Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel
  3. Är skolan bra eller dålig? Eller både-och?
  4. Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen
  5. Tidigare betyg är inget hinder för bättre kunskaper

Ett svar på “Om lärarkompetens, sociala skillnader och ekonomi – replik till Karl Asp”

  1. Karl Asp skriver:

    Hej Mats!

    Jag har kommenterat din text på flera andra ställen, se exv. johankant.wordpress.com och skolaochsamhalle.se. Jag tar chansen att utveckla mig här för att belysa och fördjupa mina åsikter. Förhoppningsvis blir då debatten också rikare.

    Ramfaktorer eller förutsättningar?
    I massvis av didaktisk litteratur (min favorit är Uljens (red.), 1997), och annan pedagogisk litteratur finns det beskrivet hur ramar begränsar undervisningssituationen. Konkret: en lektion varar kanske 40 minuter. Det är alltså en begränsning som en lärare inte kan påverka dvs en ram.
    Samma sak med lokaler: de utgör ramar för undervisningen som inte låter sig påverkas av läraren. Om en kemilärare ska låta eleverna utföra laborationer måste det finnas adekvat utrustning vilken då utgör en ram för undervisningen. Elever från svaga socioekonomiska hem behöver mer tid för att lära. Deras förförståelse bildar en ram för vad undervisningen kan relatera till.

    Därför är det viktigt att skilja mellan vad en lärare kan påverka och vad han/hon inte kan påverka. Ofta handlar det om pengar: att teoretiskt undervisa ”Konsten att simma” är förstås billigare än att boka en simhall. Att ha halvklass i kemi för att kunna göra laborationer är förstås dyrare än att undervisa i helklass. Elever med liten förförståelse eller från studiesvaga hem behöver mer hjälp av lärare än andra, mer privilegierade, elever.

    Utifrån ditt resonemang kan man hävda det absurda att det endast är lärarens kompetens (eller ambitioner) som sätter gränserna för vad som är möjligt i undervisningen. Det är en otillräcklig bild av skolan.

    Statistikens bedrägliga skönhet
    Skolverkets Kunskapsöversikt (2009) som du hänvisar till tar under kapitlet ”Resurser” upp som sammanfattande punkt att mer forskning behövs:

    Den här presenterade översikten visar liksom den tidigare att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevernas resultat. Men den resultatbild som nu framträder pekar i än större utsträckning på att dessa resursfaktorer inte har starka generella effekter, utan att effekterna framförallt är tydliga för elever i de tidiga skolåren och för elever som i mindre utsträckning kan få stöd i hemmet för sitt skolarbete. Även inom detta område finns stora behov av fortsatt forskning. (Skolverket, 2009, s. 200)

    Det är precis det här jag vill belysa: vi kan inte diskutera resurser på ett så enkelt sätt som Mats gör i SKL:s ”Öppna jämförelser” (2009). Där står:

    ”Han säger att inte heller resurserna, hur mycket pengar en skola får eller inte får, spelar någon roll för elevernas resultat.” (Öppna jämförelser, SKL, 2009)

    Om vi tar bort lite förklarande text så står det:

    Han säger att resurserna inte spelar någon roll för elevernas resultat

    Är det ett skäl till att sluta med sommarlovsundervisning för gymnasister i Haninge? Är lärarna i Rinkebyskolan dåliga som inte ”klarar av” att undervisa inom (tids-)ramen för sitt uppdrag? Lär sig inte Rinkebyskolans elever något av att delta i extraundervisning på jullovet?

    Jag hoppas med dessa tre enkla frågor visa hur en förenklad debatt också riskerar att leda till beslut som får grava konsekvenser för eleverna. Vilket är precis vad professor Ivan Snook (m.fl.) varnar för:

    The point [...] is not to “prove” that Hattie is “wrong” but to indicate that drawing policy conclusions about the unimportance of class size would be premature and possibly very damaging to the education of children particularly, young children and lower ability children. A much wider and in depth debate is needed. (Snook m.fl. 2009)

    Ambitionen med min kritik är att den ska inspirera till en mer nyanserad debatt: att vi diskuterar resurser i relation till den komplicerade verksamhet som skolan utgör. Då är det också värdefullt att kritiskt diskutera bl.a. Hatties resultat i relation till den egna skolkontextens villkor.

    Det är faktiskt först då Hatties resultat blir användbara på riktigt.

    Vänligen,
    Karl Asp, fil. lic.,
    musiklärare på Fredrika Bremergymnasiet och doktorand i musikpedagogik, Lunds Universitet.

    Referenser:

    Snook, I., O’Neill, J. G., Clark, J. A., O’Neill, A., Openshaw, R. (2009). Invisible learnings? a commentary on John Hattie’s book: Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New Zealand of Journal of Educational Studies, 44(1), 93-106. New Zealand Association for Research Education. [Elektronisk resurs]

    Sverige. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.

    Sveriges kommuner och landsting (2009). SKL:s Öppna jämförelser 2009. Grundskola. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

    Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.

    Webplatser:

    http://www.johankant.wordpress.com

    http://www.skolaochsamhalle.se

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy