Om pedagogiskt ledarskap

Av , 16 december, 2010 16:31

Vad skiljer egentligen pedagogiskt ledarskap från vanligt ledarskap? Jag fick den frågan för några år sedan och har funderat över den sedan dess. Allt ledarskap måste ju vara pedagogiskt i den meningen att det måste bli tydligt vad ledaren vill åstadkomma, vilken information som ledaren vill förmedla, vilka handlingar ledaren vill få utförda. Om mottagaren förstår budskapet, så har ledarskapet varit pedagogiskt.

När lärare undervisar så är det viktigt att det blir tydligt för eleverna vad läraren vill åstadkomma, vilken information läraren vill förmedla, vad läraren vill att eleverna ska göra. Om eleverna lär sig har undervisningen bevisligen varit pedagogisk.

För mig antyder begreppet pedagogiskt ledarskap en ytterligare dimension. Utöver det att ledarskapet ska vara pedagogiskt handlar detta om ledarskap över pedagogiskt arbete, att leda pedagogers pedagogiska arbete. Om ni förstår hur jag tänker. Det handlar till exempel om rektorers pedagogiska ledarskap.

På senare tid har denna fråga lyfts fram i ljuset. I den nya skollagen betonas rektorers pedagogiska ledarskap. Skolinspektionens nya tillsynsmodell gör det ännu tydligare. Där definieras vad staten menar med pedagogiskt ledarskap:

”Rektorn inhämtar kunskap om och följer upp lärarnas undervisning.”

Detta är delvis något nytt i svensk skola. Lärarnas undervisning har under delar av den svenska skolhistorien varit en fråga för lärarna, inte för rektor. På 1940-talet fanns lärarnas ”pedagogiska autonomi” fastslagen i styrdokumenten. Konsekvensen har varit frihet för lärare, men många gånger också ensamhet med problem. I den anglosaxiska kulturen används begreppet ”instructional leader”. Det används för att beteckna rektors ansvar för likvärdig undervisning i en skola, dvs. det är rektor som är ytterst ansvarig för att alla elever, i alla skolans klassrum får en likvärdig undervisning av hög kvalitet. Det är detta ansvar som staten idag förväntar sig att även svenska rektorer ska ta.

Hur ska rektor kunna ta detta ansvar? Det är naturligtvis 10 000-kronorsfrågan som alla rektorer idag funderar över. Skolinspektionen gjorde nyligen en kvalitetsgranskning i 30 skolor för att se hur läget är idag. Resultatet blev, inte oväntat, att det finns stora brister. Allt för ofta sköter rektor sitt och lärarna sitt, och allt för sällan mötas de två.

Det får konsekvensen att lärarna ofta står ensamma med pedagogiska problemställningar, såvida de inte får stöd av sina kolleger (vilket inte kan garanteras om inte rektor är inblandad i saken). Detta får i sin tur konsekvensen att elever utlämnas åt slumpens skördar, istället för att garanteras en likvärdig undervisning av god kvalitet.

Rektorn och skolledningen måste spela rollen av att garantera stöd i lärarnas arbete och garantera likvärdigheten i elevernas skolgång. Det förutsätter att rektor är informerad om hur arbetet går i skolans alla klassrum (och övriga utrymmen).

Hur kan rektor göra det? Det vanligaste sättet är att prata med personalen. Det är bra men otillräckligt. Det behöver kompletteras med systematisk uppföljning av elevernas resultat. Och inte minst rektorernas egna observationer på lektioner.

Vi är ute på en forskningsresa i detta avseende. Vi bygger upp system med kunskapskontroller och insamling av olika resultat. Vi sammanställer resultaten och gör dem åskådliga. Detta gör det möjligt för rektorer och lärare att analysera resultaten och vidta åtgärder där vi ser brister. En stor fördel med uppföljning av resultat är att vi inte bara upptäcker brister. Vi upptäcker också mängder av goda exempel som kan lära oss alla hur vi kan utvecklas.

Kvantitativ resultatuppföljning är i sin tur otillräcklig. Siffrorna ger oss inte den absoluta sanningen. ”Grå, min vän, är all teori, men livets gyllene träd är grönt”, som Goethe skrev i Faust. Siffrorna är till hjälp, men främst för att ställa frågor, få igång en diskussion, att se och undersöka, göra en analys, gå på djupet och finna de kvalitativa aspekterna på vårt arbete. Rektor behöver helt enkelt gå ut och se vad siffrorna står för.

För att se kvaliteten behöver vi observera det pedagogiska arbetet. Här är rektors och hela skolledningens systematiska lektionsbesök oundgängligt. Genom att se blir rektorer delaktiga i den dialog vi behöver föra om vi ska kunna förbättra vår pedagogik.

Det finns en tanke bakom att staten kräver att rektorer ska bli mer pedagogiska: elevernas resultat behöver förbättras i svensk skola. Det är hög tid för en vändning. Det visar om inte annat de senaste resultaten från den internationella PISA-studien.

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel
  2. Otydliga kunskapskrav
  3. Tidigare betyg är inget hinder för bättre kunskaper
  4. Vill du jobba med mig?
  5. Förbättrad läroplan för förskolan

16 svar på “Om pedagogiskt ledarskap”

  1. Mattias Jansson skriver:

    Det låter inte som pedagogiskt ledarskap utan som pedagogiskt chefsskap. Att kontrollera vad som händer i alla klassrum? Är det verkligen så som menas?
    Ledarskap handlar, tycker jag, om en djupare påverkan på människor än att styra handling. Ledarskap är att påverka och påverkas. Det är inte detaljstyrning.
    Jag kanske tolkar dig fel? Berätta gärna mer.

  2. Det är pedagogiska meningar här som kan lyftas fram och bli citat! Tack Mats, A-M

  3. Mats Öhlin skriver:

    En chef har till uppgift att leda en verksamhet som utför handlingar. Om chefen ska kunna fatta bra beslut krävs att chefen är insatt i vad verksamheten gör. Chefen kan skaffa sig den kunskapen på lite olika sätt. Jag anger tre i mitt inlägg: dialog, uppföljning av resultat och egna observationer. Detta utesluter inte en djupare påverkan. Tvärtom. Det är en förutsättning.

    Att se hur undervisningen bedrivs i skolans klassrum är en utmärkt ingång till dialog. Rektor får möjlighet att ge feed-back och får förstahandsinformation om den verksamhet som han eller hon ansvarar för. Rektor ansvarar ju för att undervisningen i skolans alla klassrum håller en hög och likvärdig standard.

    Om rektor ska kunna ta detta ansvar måste han eller hon vara insatt i hur verksamheten fungerar. Om detta inte är fallet får det som konsekvens att eleverna utlämnas till enskilda lärares beslut. Ett sådant förhållande omöjliggör den likvärdighet som den svenska skolan ska garantera.

    Mitt inlägg handlar därmed om hur rektor kan arbeta för att garantera likvärdigheten i svensk skola.

  4. Plura skriver:

    Det var en pedagogisk beskrivning av pedagogiskt ledarskap, Mats.

    Man skulle kunna tillägga att det också innehåller det Japanska uttrycket ”genchi genbutsu” – gå och se med egna ögon.

  5. Mats Öhlin skriver:

    Tack, Plura! Nu fick jag också lära mig något nytt…

  6. Jan Lenander skriver:

    Det här var ett av de bästa inlägg jag läst på länge. Det märks att det behövs en pedagogisk ledare för att formulera det här riktigt. Den enda kritiska kommentaren förtydligade centralpunkten, dvs att aktivt pedagogiskt ledarskap förutsätter en bra strategi för att hämta in kunskap om läget. Idéerna till förändringar och förbättringar finns dessutom därute i stor mängd bland kunniga pedagoger. Nästan alla nya arbetsmetoder finns redan i sinnet hos någon av lärarna och här finns en enorm kunskapspotential i att väva in i en gemensam vision för lärandet av en duktig pedagogisk ledare.

    Jag inser också att de gånger jag stretat emot har det berott på okunnighet i det pedagogiska ledarskapet, att de inte anpassat till skolans vision och att ledningen haft för lite kunskap om lärarnas kompetens. När jag läser det här tänker jag dock mer på de gånger jag lyfts med av duktiga pedagogiska ledare och den härliga känsla det finns i gemensamma ansträngningar. Ett sådant här ledarskap är inte en begränsning av lärarens frihet och autonomi utan en frigörare av hela ens potential.

  7. Mats Öhlin skriver:

    Det gläder mig att du ser detta som ”en frigörare av hela ens potential”. Det är så här en organisation måste fungera om den ska fungera som en helhet i stället för en samling fragment.

  8. Ett otroligt bra och viktigt inlägg. När jag i min blogg satt och funderade över vad jag som lärare tycker är viktigt i ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan blev det tydligt för mig hur viktigt jag tycker att ett bra pedagogiskt ledarskap är.

    http://lararegertie.blogspot.com/2011/01/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skolan.html

    Jan Lenander tipsade mig om din blogg, vilket jag är mycket tacksam för.

  9. Mats Öhlin skriver:

    Tusen tack! Du har också en intressant blogg. Jag länkar till den.

  10. Plura skriver:

    Mats, hoppas jul och nyår varit bra. Själv har jag börjat fundera kring de grundläggande värderingar i SIQ-modellen och ISO 9000 ledningsprinciper ur ett skolperspektiv nu när skolväsendet har ett lagkrav på att jobba med systematiskt kvalitetarbete om mindre än ett halvår.

    Då tog jag mig friheten i inlägget kring engagerat ledarskap att hänvisa till ditt goda inlägg här om pedagogiskt ledarskap. Du kan själv läsa mina tankar här:

    http://pluraword.blogspot.com/2011/01/engagerat-ledarskap.html

  11. Mats Öhlin skriver:

    Tack för länkningen! Jul och nyår har varit bra. Jag tycker om SIQ-modellen. Den ger anledning till reflektion över organisation. Jag gillar dock inte Qualis (som SIQ gett sig i lag med). Den modellen är inte öppen då det gäller att utforska vilka arbetssätt som fungerar.

  12. Linda Wilén skriver:

    Det finns en risk att man vecklar in sig för mycket i begrepp och strategier. För att kunna leda måste man först möta. Finns det ett ömsesidigt förtroende mellan chef och anställd så kan man leda. Annars kan man bara chefa genom piska och kontroll. Känner du dina anställda Mats? Tror du på dem? Känner rektorn sina lärare? Tror han/hon på dem? Känner läraren sina elever? Tror han/hon på dem? Alltså då menar jag inte genom diagonser eller genom andrahandskällor. Då menar jag genom möten. Och då menar jag genom att man verkligen har bemött personen och fått denna att känna sig trygg att öppna sig. Inte bara fysiska möten. Hur ofta får egentligen människor höra att de är ”fel”. Jag tycker mig ana att det finns ett rätt och fel på denna blogg också? Vad är det då vi kommunicerar till våra barn? Du Mats, borde bli bättre på jag och du sorteringar. Det som står på denna sida är din sanning (och kanske några till) och inte verkligheten. När du tänker mer så släpper du in fler i diskussionen om en bättre skola. Du engagerar också fler på det sättet.

    Vad gäller vad som gör skillnad så kanske den här filmen kanske kan vara något att visa på förvaltningen.
    http://www.makeadifferencemovie.com/
    På nåt sätt så är det ju den sanna vägen till målen när målen finns där (och de gör de ju nu).
    Hoppas att ni inte tycker att det blir ”för flummigt” för eran pedagogiska värld. Pedagogiken behövs för att formulera mål och det finns olika metoder för att få ut sitt budskap. Men för att någon också ska lyssna. Vad krävs egentligen då?

  13. Martin Palm skriver:

    Hej, Mats!

    Utan spaning ingen aning, som nån vis sa :-)

    En viktig förutsättning för det pedagogiska ledarskapet bör också vara att den som idkar det har god kännedom om, och insikt i, den pedagogiska verksamhet han eller hon leder.
    Som ledare måste man lyssna och ta in och lyfta fram och sprida goda exempel men man måste absolut också ha något att tillföra.
    Min kompletterande åsikt till ditt inlägg är med andra ord, helt kort, att en rektor bör tidigare ha varit lärare, dessutom en erkänt mycket skicklig sådan.

  14. [...] och avvägningar i klassrummet diskuteras hur ansvar och ledarskap fungerar tillsammans och i Om pedagogiskt ledarskap tas det upp hur skolan får mesta nytta av lärarna för det viktigaste [...]

  15. [...] en sund ekonomisk tanke om att alltid väga kunskap/lärartid vid val av undervisning. Inlägget Om pedagogiskt ledarskap får mig att tänka att ett modernt lyssnande ledarskap kan genom att tillföra lite pengar till [...]

  16. [...] Att svenska skolan får en så intensiv debatt kring detta ser jag som ett mycket varnande symptom på att det finns för mycket folk med för lite kompetens i vår skolas värld. Vår framtid bygger på djupa kunskaper bör även tillämpas på utvärdering av skolan och vad som ska utvärderas ska analyseras av erfarna lärare tillsammans med annan expertis. Vad som ska utvärderas ska förankras av ett modernt lyssnande pedagogiskt ledarskap. [...]

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy