Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel

Av , 19 november, 2010 14:29

Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”, skriver skolpolitiker Martina Mossberg (M) och skolchef Mats Öhlin i Haninge i en debattartikel i Dagens samhälle.

Läroplanen är nu beslutad, liksom Syften och centralt innehåll för olika ämnen. Återstår att fastställa kraven för betygsättning av eleverna. Det är Skolverket som har detta uppdrag.

När vi läser verkets förslag till kunskapskrav ser vi att det är en svårtolkad text. Här finns oklara nivåskillnader och abstrakta begrepp som befäster den otydlighet som regeringen sagt sig vilja komma bort ifrån i propositionen Tydligare mål och kunskapskrav.

Ur ett lärarperspektiv går det lätt att se att Syften och centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Det kommer att stärka skolans likvärdighet och kvalitet. Det blir alltså tydligare än i nuvarande läge, såväl för lärare som för elever och föräldrar.

Skolverkets förslag till kunskapskrav stöder däremot inte betygsättningen på ett likvärdigt sätt. Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav.

I exempelvis kunskapskraven för Historia står det att eleven ska ha ”grundläggande kunskaper” för att få E (godkänt), ”väsentliga kunskaper” för att få C (väl godkänt) och ”omfattande och centrala” kunskaper för att få A (mycket väl godkänt).

Begreppen är svårbegripliga för oss och kommer med all sannolikhet att vara det även för andra.

Det centrala innehållet i ämnet historia spänner från antiken till nutid. Men enligt kunskapskravet för E räcker det med att kunna beskriva ”något historiskt sammanhang”. För C och A gäller ”några historiska sammanhang”.
Detta riskerar att förminska regeringens beslut om centralt innehåll. Det vore rimligt att eleven tagit till sig det viktigaste i alla undervisningsmoment för att bli godkänd.

Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”.

Även dessa nivåskillnader är oklara. Hur ska de kunna förstås på ett entydigt sätt? Hur påverkar det rättssäkerheten för eleverna?

I Haninge har vi använt nuvarande kursplaner för att göra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning.

Utifrån Mål att uppnå har vi kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på det sättet.

Hur ska den uppkomna situationen hanteras? Å ena sidan vore det ett nederlag för regeringen att inte snabbt kunna ta beslut om kunskapskrav. Å andra sidan kommer otydliga kunskapskrav att sabotera allt det regeringen sagt sig vilja åstadkomma.

Hellre än fort och fel – vänta med beslut och gör omtag. Läroplan samt Syften och centralt innehåll kan få styra så länge. Kanske kan lärarna göras delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.
Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”tydligare mål och kunskapskrav”.

Martina Mossberg, Ordf (M), grund- och förskolenämnden
Mats Öhlin, Skolchef, Haninge

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Otydliga kunskapskrav
  2. Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen
  3. Fel förklaring till sämre betyg
  4. Skolverket försvagar elevens rätt
  5. Vill du jobba med mig?

9 svar på “Hellre tänka om – än vara snabb och göra fel”

  1. Plura skriver:

    Mats – bra exemplifering.

    En stilla undran. Det ni beskriver är väl det förslag som ligger i SKOLA 2011 eller?

    Jag har inte sett något förslag från Skolverket på senare kring kunskapskraven. Och de ska väl inte upp till regeringen för godkännande innan verket publicerar dem?

    Eller har du sett via någon inblandning på Skolverket vad de försöker komma fram till i sitt arbete med förtydligandet?

  2. Mats Öhlin skriver:

    Tack Plura!
    Det handlar om förslaget till SKOLA 2011 och är från den 30 mars i år (jag lägger ut länk). Det har inte publicerats något nytt förslag.
    Kunskapskraven ska fastställas av Skolverket och inte gå upp till regeringen för beslut, vilket gör mig lite oroad.

  3. Plura skriver:

    Tack Mats!

    Ja man kan bli smått oroad.

    Speciellt om man lyssnade till debatten om betyg i gårdagens Skolfront. En forskare påstod bestämt att det inte går att få tydliga betygskriterier i ett kvalitativt betygsystem som nuvarande. Han raljerade även om de kriterielösa stegen B, D och F.

    Samtidigt är jag jätteförvånad över att man på något sätt hela tiden strävar efter att få någon form av sortering. Är det målrelaterade betyg är meritpoäng en styggelse. Det var ju först när jag kom att studera på Teknis på 70-talet jag mötte ett betygsystem liknande det som finns i dagens skola. Du fick betyg efter vad du presterade. Inte i förhållande till någon som det relativa betygssystemet. Där kunde jag sova till det var dags att klättra till nästa utbildningsnivå 1,5 år innan och soppa banan med plugghästarna. Hur rättvist var det?

    Fast jag tycker också det fordras en träning och övning i att sätta betyg.

    Har sysslat med utvärderingar enligt Utmärkelsemodeller där kriterierna är i likhet med betygssystemet. För att förstå och kunna göra rätt bedömning krävs träning och åter träning. Och det är väl här problemet uppstår i skolans värld. Huvudmännen tycker sig inte ha råd att kompetensutveckla sina medarbetare på detta område. Eller svär jag?

  4. Mats Öhlin skriver:

    Jag håller med. När det gäller kompetensutveckling så bedömer jag att huvudmännen har råd. Det är alltså inte ett pekuniärt problem. Däremot tror jag att det finns problem när det gäller kompetensen att lära ut om betygsättning och bedömning. På lärarutbildningen har undervisning om betygsättning varit minimal eller obefintlig. Ibland av ideologiska skäl.
    I Haninge genomför vi just nu ett par projekt om betygsättning och bedömning som kommer att ge oss erfarenheter på området. Det handlar framförallt om att låta lärare ta fram elevexempel för att diskutera på vilken nivå de ligger.

  5. Vi ska inte ta vår Mats ur skolan! Snarare mer in i den! Jag har länkat men tänker mer än att jag kan formulera mig själv. Vill grubbla! Anne-Marie

  6. Mats Öhlin skriver:

    Tack, Anne-Marie!

  7. [...] mest kommer att handla om att lära sig tolka det nya betygssystemet.” Därför hoppas jag att Skolverkets förslag till kunskapskrav ändras så att vi får användbara [...]

  8. Jan Lenander skriver:

    Jag har i och för sig bara studerat kursplaner för gymnasiet men tror ändå att det ska gå ganska väl att använda betygskriterierna. Jag tycker det är jättesynd att Skolverket skulle välja bort Blooms taxanomi just nu när ökad tydlighet var huvudmålet. Ifall de hade gått vidare med ett inarbetat system så hade de kunna uppnå så oerhört mycket mer. Nu får vi istället en ökad otydlighet pga bristande erfarenheter under en övergångsperiod men som sagt jag tror att vi kommer att klara det någorlunda.

  9. Mats Öhlin skriver:

    Blooms taxanomi är intressant. Visst är det så att lärarna kommer att hantera de nya kunskapskraven. Frågan är bara: På vilket sätt?

    Det vore en olycka om man åtskiljer fakta från förståelse och analys. Alla tre begreppen är delar av en och samma kunskapsprocess.

    Det är viktigt att den tydlighet som centralt innehåll innebär inte förminskas eller förvrids av kunskapskraven.

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy