Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen

Av , 13 november, 2010 12:29

Jag skrev tidigare en artikel med rubriken ”Den skenbara motsatsen mellan yta och djup”. Artikeln har nu fått förnyad aktualitet genom en debatt om kursplanen i geografi. Ett antal professorer i ämnet går i en debattartikel på SvD:s Brännpunkt till angrepp mot regeringens beslut om kursplan. Kännedom om fakta ställs i motsättning till förståelse för helheter och ”ambitionen att öka ungdomars beredskap för att agera i en dynamisk, globaliserad värld.”

Som jag visade i min tidigare artikel finns ingen motsats mellan fakta och förståelse för helheter. Tvärtom. Kännedom om delarna, fakta, gör förståelsen för helheter så mycket rikare. Utbildningsminister Jan Björklund klargör detta i en replik. ”Faktakunskaper och förståelse för helheten är inte motsatser. Hur ska man kunna förstå växthuseffektens påverkan på jordklotet om man inte vet ungefär vad Arktis och Sahara är?”, skriver Björklund.

Om man ställer fakta mot helhetssyn hamnar man fel. Det får inte vara antingen fakta eller samband. Det måste vara både och. Och en lämplig balans dem emellan.

Om man granskar regeringens beslut blir debatten märklig. Enligt den beslutade kursplanen ska undervisningen i geografi ge eleverna förutsättningar att ”utveckla sin förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen…” Osv. Här finns inte alls den återgång till ensidigt och ”gammaldags rabblande av namnkunskap” som kritikerna påstår.

Då återstår frågan: Varför angriper professorerna beslutet om kursplan? Helhetssynen finns ju där. Motsätter de sig att eleverna ska kunna ”namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter”?

För att bilda dig en egen uppfattning, läs regeringens beslut om nya kursplaner. Jämför också med Skolverkets ursprungsförslag för geografi.

Uppdatering: Här kommer en slutreplik från professorerna. Deras hårda ord har mildrats betydligt. Deras syfte framstår ännu mer än tidigare som märkligt.

Se även Lärarnas Nyheter och Skånskan!

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Den skenbara motsatsen mellan yta och djup
  2. Otydliga kunskapskrav
  3. Ny läroplan för grundskolan beslutad
  4. Skolverket försvagar elevens rätt
  5. Vad är en bra lärare?

17 svar på “Den skenbara motsatsen mellan yta och djup, igen”

  1. Lars Ahlström skriver:

    Hur är det med arbetarehistorian? Skall vi äntligen få en balans mellan arbetare och kungar? Eller skall vi ljuga för människor med arbetarebakgrund länge till?

    Och historia… Är det sant att King George V, Kaiser Wilhelm, Tsar Nikolaij OCH Charles Edward, eller vår kungs morfar Karl Edvard… alla var fullblodskusiner efter drottning Victoria?

    Isåfall är jag mycket dåligt utbildad i historia från min grundskola.

    Jag anser att en adekvat och allsidig historia är det viktigaste ämnet – näst läsa, räkna och skriva.

  2. Kristoffer Lindh skriver:

    Men du som är skolchef borde väl kunna vara lite mer nyanserad. Björklunds kritiker har ju inte alls ställt faktakunskap mot helhetssyn. Det man kritiserat Björklund för är att han specificerar vissa faktakunskaper i målen. Motsättningen har Jan Björklund hittat på själv, han är väldigt flitig med att lägga märkliga värderingar i knät på sina motståndare.

    Som Björklund själv säger krävs faktakunskap för att kunna få en helhetsbild, alltså kommer faktakunskapen följa om man arbetar mot mål som syftar till helhetssyn.

    Frågan är om man ska ha mål som syftar till att kunna rada upp saker, eller mål som syftar till att kunna använda sig av sina kunskaper. Jag tror på att lära ut användandet av faktakunskap, Björklund har i debatten och i sin politiska praktik visat att han inte tycker att det är så viktigt.

  3. Mats Öhlin skriver:

    Professorerna skriver att ”Björklunds ändringar” ”tar kursplanen tillbaka till en gammaldags studiegång, där eleverna bland annat ska kunna rabbla ren namnkunskap utan kontext.”
    De anser att ändringarna ”står i skarp kontrast” till ”ursprungsförslagets helhetssyn på geografiämnet”.
    Jag kan konstatera att den beslutade kursplanen innehåller en helhetssyn. Påståendet att geografiämnet reduceras till att ”rabbla ren namnkunskap utan kontext” är en förvanskning av den beslutade kursplanen.

  4. Kristoffer Lindh skriver:

    Men det är ingen som kommit med påståendet att geografiämnet reduceras till att ”rabbla ren namnkunskap utan kontext”, man påpekar att elementet finns med i kursplanen, inte att det dominerar eller uteslutit helhetssynen. Kan vi inte ha en saklig debatt där vi inte hittar på att meningsmotståndarna företräder åsikter de inte uttryckt Det känns särskilt viktigt om man är skolchef och ledamot i skolinspektionen, man vill ju kunna lita på att ni är sakliga.

  5. Plura skriver:

    Ursäkta Kristoffer, var finns det mål i det centrala innehållet i kursplanerna?

    Inga!

    Det är vad ni ska undervisa minst om i varje ämne.

    Uppnåendemålen kommer sedan i kunskapskraven, som föreskrift från Skolverket.

    Övergripande mål i kapitel 2 i Lgr11 är mål på det pedagogiska arbetet. Alltså vilken krav som ska sättas på didaktiska ämnesmetoderna.

    HUR du gör det är upp till dig bara du når de nationella målen i skollagen och Lgr11. Om inte får du ständigt ha förbättringsåtgärder i ditt pedagogiska arbete. För säkert har inte eleverna nått kunskapsmålen. Det är inte eleverna det är fel på utan pedagogiken.

  6. Kristoffer Lindh skriver:

    Det mitt inlägg syftade till var att belysa att Jan Björklund inte svarat på den kritik som framförts mot honom och att han, liksom Mats Öhlin, lagt åsikter i knät på kritikerna som de inte uttryckt.

    Jag la alltså inte så mycket fokus på formuleringarna och använde en terminologi från de nuvarande kursplanerna, om du tycker att det är så viktigt kan jag övergå från att säga mål till att säga centralt innehåll, men jag tycker att det är att peta med terminologin.

    Men för att göra dig nöjd så ändrar jag terminologin.
    Som centralt innehåll i årskurs 4-9 står följande:

    • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt
    huvuddragen för övriga Norden.
    • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner
    och orter.

    Jag misstänker att det är specifikt detta som kritikerna vänder sig mot, men jag kan hitta andra centrala innehåll som känns lite Björklundska.

    Låt oss fundera lite på vad Jan Björklund säger när han anklagar sina meningsmotståndare för att inte bry sig om fakta. Jo det han då gör gällande är att det är de centrala innehåll (jag höll på att skriva mål, det gamla tänket sitter i) som ”experterna” sågar är de som står för faktakunskap, medan de andra står för helhetssyn. Vi kan titta lite på några av de punkter som alltså inte har med faktakunskap att göra:

    • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några
    vanliga varor och tjänster kan kosta.

    • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser
    förändringar na kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

    • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka
    och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

    Vad säger ni: Finns det faktakunnande med i bilden i dessa mål eller inte?

  7. Kristoffer Lindh skriver:

    Shit, jag skrev mål igen i sista meningen, jag är verkligen slarvig. tänk ”centrala innehåll” när ni läser sista meningen.

  8. Mats Öhlin skriver:

    Jag tycker att du blandar bort korten, Kristoffer. Professorerna anklagar regeringen för att ta kursplanen ”tillbaka till en gammaldags studiegång”, som ”speglar förra sekelskiftets svunna tid” där eleverna ”bland annat ska kunna rabbla ren namnkunskap utan kontext”.

    De skriver vidare:
    ”Man når inte fram till de önskvärda kunskapsmålen om eleverna arbetar med att redovisa svenska landskap eller räkna upp fakta om något europeiskt land avseende antalet människor som bor i landet, vilket språk de talar, vad huvudstaden heter och namn på några floder och berg. Denna kunskapsförmedling bygger på 1800-talets geografiämne och speglar den tidens bildningsideal.”

    Det är alltså inte jag som hittat på detta, utan professorerna. Mot detta ställer de Skolverkets förslag till kursplan som sägs bygga på en ”helhetssyn på jorden som ett föränderligt system där delarna interagerar och bygger helheten.”

    På detta sätt har professorerna själva ställt kunskap om namn och att ”räkna upp fakta” i motsättning till en ”helhetssyn” som de själva säger sig företräda.

    Jag anser att detta för det första är en förvanskning av den beslutade kursplanen. Vem som helst som läser den ser att den rymmer förståelse för helheter. För det andra finns det ingen motsättning mellan att känna till namn och vissa fakta för att kunna förstå helheter. Tvärtom. Det är en förutsättning.

  9. tråkmagistern skriver:

    Professorerna visar med all önskvärd tydlighet hur det går när man negligerar eller utelämnar fakta: man kan dra vilka slutsatser man vill. Och det är väl det som är tanken; om folket fördummas kan vi lura i dem vad vi vill.

  10. Mats skriver:

    Varför kallar du undertecknarna för ”professorerna”? Är inte det en ganska låg härskarteknik?

    Själva tanken på att vänta med världen utanför Europa till högstadiet och stryka ordet ”rättvisa” (se dagens Aftonblad) – är det verkligen förenligt med modern pedagogik? Var tog globaliseringen vägen? Tanken på att bygga upp en världsbild genom succesivt utvidgade cirklar känns väldigt ålderdomlig.

    Den där mystiska helhetssynen tror jag är något som läraren skapar i mötet med barnen – alltför detaljerade kursplaner hotar pedagogens möjlighet att skapa de här broarna.

  11. Mats Öhlin skriver:

    Jag anser inte att ”professorerna” är en nedsättande benämning. Begreppet globalisering finns med på flera ställen i den beslutade läroplanen i ämnena historia och samhällskunskap. Redan på lågstadiet finns hela världen med under rubriken ”Att leva i världen”. Jag hade gärna sett ordet ”rättvisa” i texten, men ser flera exempel på både ”rättigheter” och ”rätt”. Det går säkert att hitta detaljer som kunde göras bättre, men min uppfattning är att den beslutade läroplanen och kursplanerna är bra utgångspunkter för att bygga upp en bra och likvärdig undervisning. Däremot är jag mycket kritisk till Skolverkets förslag till kunskapskrav, som jag skriver om på annat ställe.

  12. Mats skriver:

    Om det är nedsättande eller inte kanske vi kan lämna åt sidan. Framför allt är inte beskrivningen helt sann när det gäller undertecknarna och i en polariserande diskussion riskerar akademin bli en symbol som spelas ut mot praktiserande pedagoger och ”verklighetens folk”.

    Om du slarvar där tappar din argumentation i trovärdighet.

  13. Mats Öhlin skriver:

    Argumentationen handlar inte om vilka som undertecknade kritiken. Själva sakfrågan har jag argumenterat kring tidigare (vilket jag redovisar i inlägget). Jag har i flera sammanhang stött på den konstlade motsatsställningen mellan enskilda fakta och helheter. Det märkliga i detta fall är att ett sådant förhållningssätt kan göra sig gällande bland företrädare för den akademiska världen.

  14. Mats skriver:

    Den här konstlade motsättningen kan naturligtvis göra vem som helst tokig. Samtidigt är det svårt att inte bli ledsen när man möter så mycket fragmentariserad faktainlärning i skolan.

    Den där uppdelning i fyra F är förrädisk och en hel del lärare tycks tolka det som om förståelse handlar om de högre betygsnivåerna. Kanske inbjuder Bloom & co till sådana tolkningar?

  15. Mats Öhlin skriver:

    Om man ställer fakta mot djup och helhet blir jag tokig. Problemet är ju inte att man ägnar sig åt fakta. Det blir däremot ett problem om man stannar där. Man måste kunna tänka två tankar samtidigt. Inte antingen eller, utan både och. Åtminstone i detta fall.

  16. Jan Lenander skriver:

    Bra försvar Mats, det behövs en tydlighet kring att fakta och förståelse hänger ihop. Annars blir det som tråkmagistern skriver:

    ”Professorerna visar med all önskvärd tydlighet hur det går när man negligerar eller utelämnar fakta: man kan dra vilka slutsatser man vill. Och det är väl det som är tanken; om folket fördummas kan vi lura i dem vad vi vill.”

    Hoppas att det var OK med ett så långt citat av en annan debattör men det var verkligen oerhört tänkvärt och värt att upprepa.

  17. Mats Öhlin skriver:

    Tack Jan! Jag instämmer helt i citatet av tråkmagistern.

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy