Otydliga kunskapskrav

Av , 21 oktober, 2010 19:04

Jag har tidigare uttryckt mitt stöd för regeringens beslut om ny läroplan för grundskolan. Beslutet om kursplanernas syften och centrala innehåll är också mycket bra. Däremot är de ännu inte fastställda förslagen till kunskapskrav oanvändbara.

Om jag tänker utifrån ett lärarperspektiv, så kan jag lätt se hur Syfte och Centralt innehåll gör det möjligt att lägga upp en bra undervisning för eleverna. Detta kommer att stärka likvärdigheten och kvaliteten i svensk skola. Det blir alltså tydligare än nuvarande läge – såväl för elever, lärare och föräldrar.

När jag däremot studerar Skolverkets förslag till ”kunskapskrav” så vet jag inte hur jag ska bedöma elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt. Kraven är mycket abstrakt formulerade, innehåller svårbegripliga nivåskillnader och jag tvingas göra tolkningar som kommer att minska likvärdigheten (eftersom olika lärare kommer att göra väldigt olika tolkningar). Otydligheten i formuleringarna kommer att tvinga lärare och skolor att skapa egna lokala krav. (Anne-Marie Körling har vältaligt argumenterat för att vi inte ska skapa egna lokala varianter som avviker från de nationella kursplanerna. De saboterar nämligen likvärdigheten i undervisning och bedömning.)

För att ge ett par exempel på otydligheten i förslaget till kunskapskrav. Kursplanen i Historia. För betyget E ska eleven ha ”grundläggande kunskaper”, för betyget C ”väsentliga kunskaper” och för betyget A ”omfattande och centrala” kunskaper. Vad är skillnaden mellan dessa begrepp? Skillnaderna är inte lätta att förstå. Jag är själv utbildad lärare i filosofi och relativt van att diskutera abstrakta begrepp. Skillnaderna är svårbegripliga för mig och kommer med all sannolikhet att vara det för andra lärare också.

I ämnet historia ska jag som lärare undervisa om allt från antiken till nutid. En rimlig nivå på betyget godkänd vore att eleven tagit till sig det viktigaste i alla moment vi behandlat på mina lektioner. Men i kunskapskravet för betyget E räcker det med att eleven kan beskriva ”något historiskt sammanhang”, för C och A ”några historiska sammanhang”. Eleven ska för betyget E ”ge exempel på orsaker och konsekvenser”, för betyget C ”koppla ihop orsaker och konsekvenser” och för betyget A ”generalisera kring orsaker och konsekvenser”. Vem kan förstå detta på ett entydigt sätt? Och hur blir det med rättssäkerheten för eleverna?

Jag skulle kunna ge många fler exempel. All den tydlighet som Syfte och Centralt innehåll skapar omintetgörs av förslaget till Kunskapskrav.

Jag har kontrollerat med mina medarbetare och frågat dem om de förstår hur de ska hantera formuleringarna. Ingen har hittills förstått mer än jag.

En ytterligare reflektion. Mål att uppnå i nuvarande kursplaner har vi i Haninge använt för att genomföra kunskapskontroller i läsning, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap, historia, geografi och simning. Vi har kunnat formulera provfrågor och kriterier för lärarnas observationer. På motsvarande sätt har lärare i hela landet kunnat använda målen i undervisning och bedömning. Förslaget till kunskapskrav går inte att använda på detta sätt.

Hur ska vi hantera denna situation? Det kan naturligtvis betraktas som ett nederlag för regeringen om det inte snabbt kommer fram beslut om kunskapskrav. Jag tror dock att det är bättre att vänta lite med beslut och göra ett omtag. Det får inte bli fort och fel. De redan fattade besluten om Läroplan, Syfte och Centralt innehåll kan få styra så länge. Det är bättre att inte införa något som riskerar att omintetgöra det goda som ligger i redan fattade beslut, än att snabbt fastställa något som återigen kommer att skapa förvirring. Man kanske kan göra Sveriges lärare delaktiga i att fundera ut rimliga bedömningar för de olika betygsstegen.

Kort och gott. Det vore förskräckligt om vi får flummiga kunskapskrav när regeringen utlovat ”Tydligare mål och kunskapskrav” (Prop. 2008/09:87).

Barometern, Ex, ExSvD, Dagen, SMP

Liknande innehåll kanske finns här:

  1. Vad är en bra lärare?
  2. Skolverket försvagar elevens rätt
  3. Ny läroplan för grundskolan beslutad
  4. Fel förklaring till sämre betyg
  5. Vill du jobba med mig?

19 svar på “Otydliga kunskapskrav”

  1. Morrica skriver:

    Så sant så sant!

  2. Plura skriver:

    Mats, intressanta slutsatser och funderingar kring kunskapskraven. Och som jag tidigare sagt fick Skolverket bakläxa på det de kom med i förslaget till SKOLA 2011 enligt min ifromation från departementet. Och det ser du också i det som Björklund lade fram i sin pressträff när Lgr11 lades fram.

    Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förtydliga detta i de kommande föreskrifterna om kunbskapskraven. Det är ju Skolverket som fastställer dem och inte regeringen. Men det jag fått från departementet är att det nya i ordningen är att uppnående mål är lika med de kuskapskraven per betygssteg. Och ska det vara det är det fullständigt upp mot väggarna som du beskriver det.

    Och skollagen är ruskigt tydlig i sin skrivning kring läroplanerna, där kursplanen är en del av Lgr11, inga egna lokala läroplaner men tolkningar kan göras. Om detta ska göras så är det inte på kunskapskraven och centrala innehållet utan möjligen de abstrakta målen i läroplansdelen om lärarnas pedagogiska arbete. Fast jag måste säga att Lgr11 är långt tydligare i målen än vad Lpo94 är.

  3. David Rosenlund skriver:

    Jag deltog igår i ett symposium vid konferensen för pedagogisk bedömning i Stockholm. En representant från Skolverket motiverade kunskapskravens utformning med att kunskapssynen i läroplanen innebär att alla förmågor måste finnas med på alla betygsnivåer. Ett annat argument var att mån på detta sätt hindrar att man i vissa klasser/kurser bara undervisar på faktanivå.

    Skall alla förmågor finnas med på alla nivåer blir konsekvensen, som jag ser det, att gradskillnader i utförandet, beskrivna med adjektiv, utgör gränsen mellan betygsstegen. Som lärare kommer det inte att bli lätt att avgöra vad som skiljer en översiktlig redogörelse från en utförlig redogörelse. Än svårare blir det att nå en likvärdig bedömning mellan lärare.

  4. Tack för länkningen Mats. Vi ingår i samma diskussion. Jag är väldigt nöjd med kursplanerna så långt och de som regeringen har tagit. Anne-Marie Körling

  5. [...] Kunskapskraven har jag försökt att förstå mig på och har ingått i en del diskussioner med min förvaltningschef Mats Öhlin. Vi diskuterade om man inte kunde skilja ut dokumenten och göra två. Kanske ska man särskilja [...]

  6. Johan Kant skriver:

    Bra skrivet Mats! Förutom att man urholkar likvärdigheten ännu mer än idag med förslaget från Skolverket, man riskerar att allvarligt försämra statusen för lärare, eftersom det kommer att bli ännu mer godtyckligt när det gäller bedömning. Lärares professionalitet kommer att ifrågasättas, vilket inte alls är bra vare sig för lärarkåren eller för skolan.

    Jag tycker att det är konstigt att Skolverket åker land och rike runt och pratar om de nya kursplanerna innan de ens är klubbade i riksdagen. Dessutom anser jag att Skolverket har fel i det som David tar upp, det är snarare så att det bli ännu mer på samma nivå om man klubbar de kunskapskrav som Skolverket la. Exempel från Skolverket är att för att erhålla betyget E i religion ska eleven ha grundläggande kunskaper om………och kunna redogöra för en rimlig bild av centrala tankegångarna. För betyget C i religion ska eleven ha goda kunskaper om…… och kunna redogöra för en bred bild av centrala tankegångar. För betyget A i religion ska eleven ha mycket goda kunskaper om…..och kunna redogöra för en allsidig bild av centrala tankegångar.

    Vem gör definitionen på dessa abstrakta skillnader? Vad är det för skillnad mellan en bred bild och allsidig bild?

    Dessutom är många tankekvaliteter som var med i betygsstegen VG och MVG borta. Jag pratar t.ex. om att dra slut slutsatser, generalisera, analysera, reflektera, byta perspektiv med mera. Så jag anser att David har fog i sina tankar (oro?) att det inte kommer att bli lätt.

    Hoppas verkligen att regeringen tar en fight om kunskapskraven. En fight mot tjänstemannaväldet på Skolverket.

  7. Mats Öhlin skriver:

    Tack, Johan! En viktig detalj bara. Det är Skolverket självt som ska fastställa de kunskapskrav som de föreslår. Vilket ger anledning till oro.
    Jag tror inte att någon som varit lärare och satt betyg på elever skulle kunna lägga fram ett förslag som nu ligger. Det kommer inte att fungera i praktiken.
    Om de föreslagna kunskapskraven kommer att användas kommer de enbart att förminska betydelsen av ämnenas centrala innehåll. För att ta ett exempel. I ämnet historia ska man behandla många historiska historiska sammanhang. Men för att få betyg behöver eleven bara redogöra för ”något” eller ”några” historiska sammanhang. Det kan legitimera att lärare bara undervisar om ”något” eller ”några” sammanhang, i stället för att undervisa om allt det som återfinns i ämnets centrala innehåll. Och det är allvarligt.

  8. Johan Kant skriver:

    Mats
    Något annat jag tänkte på är att du hänvisade till Anne-Maries blogg, där hon diskuterar kursplanen. Anne-Marie tar upp mycket metodik och språkets betydelse i sin blogg, vilket är väldigt bra, för att lärare behöver ha den input. Dessvärre tar hon aldrig upp uppnåendemål, resultatkrav/kunskapskrav/kunskapsstandarder. De mål som AM tar upp är processmål. Därför blir hennes blogg i detta sammanhang inte relevant. För det är viktigt att hålla isär dessa saker.

    Johan

  9. Mats Öhlin skriver:

    Anne-Marie skriver om förhållandet mellan nationella och lokala mål. Och de risker det medför när man på lokal nivå inför mål som avviker från de nationella. Som hon skriver: ”Vem garanterar att just mina mål är samstämmiga med de mål man har exempelvis i Haparanda?”
    I Lpo94 var innehållet, stoffet, fritt för lärare att välja. Nedbrytningen till lokala mål per skola eller enskild lärare innebar att elever i olika skolor och klassrum undervisades om olika saker. Det låg i sakens natur att det såg ut på det viset. Det var påbjudet.
    I de nya besluten om kursplaner regleras innehållet i undervisningen i de olika ämnena under rubriken Centralt innehåll. Innehållet, stoffet, är inte längre fritt valt arbete. Däremot tvingar Skolverkets förslag till kunskapskrav skolor och enskilda lärare att göra egna lokala tolkningar, vilket riskerar att förminska betydelsen av besluten om Centralt innehåll i de olika ämnena. I den meningen var Anne-Maries inlägg i högsta grad relevant för mig.

  10. Plura skriver:

    Intressant funderingar.

    När det gäller processmålen eller det som heter övergripande mål i Lgr11 och som finns separat i Lpo94 är lika fria från 1 juli 2011 som 1994. Det är upp till lärarna och rektor att välja vilken pedagogisk metod som helst om det gäller sättet att undervisa bara de uppfyller de abstrakta nationella målen. Där är ingen skillnad. Därför måste alltid målen i läroplansdelen brytas ned till lokal nivå för att undervisningen ska fungera och mätas emot.

    Skillnaden är att kursplanen har styrts upp mot ett centralt innehåll vad lärarna minst ska undervisa om i de 16 ämnena mellan år 1 till 9. Där kunskapskraven är uppnåendemål i de olika betygsstegen i alla ämnen.

    Vi får hoppas att Skolverket följer det uppdrag dom har fått, att skriva tydliga kunskapskrav, eftersom regeringen inte accepterat de kunskapskrav dom presenterade i sitt förslag i SKOLA 2011.

  11. Mats Öhlin skriver:

    ”Vi får hoppas att Skolverket följer det uppdrag dom har fått”, som Plura skriver. Men vi har inte sett det än…

  12. Magnus Duvnäs skriver:

    Hej Mats!

    Jag litar på att du tar ansvar för att dina kloka synpunkter kommer fram till de som ska ta fram kraven. Om inte meddela mig så får jag se vad jag kan göra!

  13. Mats Öhlin skriver:

    Hej Magnus!
    Jag gör vad jag kan. Det är jättebra om fler försöker genom sina kanaler. Det här handlar helt klart om en skrivbordsprodukt utarbetad av folk som inte jobbat som lärare eller som tappat kontakten med sin lärarerfarenhet…

  14. Tack Mats! Anne-Marie

  15. David Rosenlund skriver:

    En tröst, om än en klen sådan, är att det är fler än jag som identifierat samma problem med kunskapskravens formuleringar. Jag har fått intrycket att de personer på Skolverket som är ansvariga inte riktigt förstår vad denna kritik går ut på. Jag gjorde ett försök att peka på detta under symposiet jag nämnde, men utan större lycka. Är det någon som ska på Kunskapsdagen i Stockholm den 22/11 så kan det vara ett bra tillfälle att lyfta denna fråga, ansvariga från Skolverket kommer att vara där och några av de forskare vars åsikter Skolverket lutar sig mot i detta arbete. Själv har jag tyvärr inte möjlighet att delta.

  16. David Rosenlund skriver:

    Jag glömde att påpeka att flertalet remissinstanser i ämnet historia påpekade dessa brister, ett faktum som Skolverket ”glömde” att redovisa när de överlämnade ämnesplanen till regeringen.

  17. Mats Öhlin skriver:

    Tack för dina synpunkter, David! Jag följde tyvärr inte utvecklingen av detta arbete tidigare. Det var helt nyligen jag gick igenom förslagen. När jag ser dem blir jag förskräckt. Och det gäller inte bara ämnet historia. Det gäller alla ämnen. Själva grundtanken är främmande för de verkliga problem som en betygsättande lärare ställs inför…

  18. [...] och eleverna utvecklar nyfikenhet kring matematik. Vi blir till i samma stund vi samlas. Därför krävs ett oss och ett vi kring de frågor vi har och vill utveckla. Här finns egentligen inga [...]

  19. [...] emot kursplanerna och läroplan! Gör inget med dem. Jag menar bryt inte ned någonting, konstruera inget lokalt dokument som blir ett slags kvitto på att vi gör något med [...]

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy